Det svänger!
Under flera år har vi haft en extremt stark utveckling på de globala börserna. Men både coronakrisen och kriget mellan Ryssland och Ukraina skakade om finansmarknaderna rejält. Även om pandemin inte var en finanskris, påverkades marknaderna under 2020 starkt av osäkerheten kring pandemins omfattning och konsekvenser.
Och just när vi trodde att vi så smått rörde oss ut ur krisen inledde Ryssland en invasion av Ukraina med ytterligare börsfall som följd och som dessutom har spätts på av en kraftig inflation.
Det är inte första gången i världshistorien som vi upplevder stora börsfall och kraftiga kurssvängningar på finansmarknaderna. Och det blir inte den sista heller. Faktum är att flera ekonomer säger att vi kan förvänta oss en kris ungefär vart tionde år.
Utgångspunkten i artikeln är det amerikanska aktieindexet Dow Jones.
Börskraschen 1929 – med efterföljande recession
Den mest kända krisen är förmodligen börskraschen på Wall Street 1929, som följdes av en långvarig lågkonjunktur under 1930-talet. Aktiekurserna hade stigit genom det "glada 1920-talet", en period som präglades av ekonomisk tillväxt och optimism efter att första världskriget tagit slut 1918.
I oktober 1929 kom de första stora nedgångarna på börserna, Black Monday den 28 oktober föll börserna med 13 procent, för att dagen därpå falla med 12 procent. Under de följande tre åren backade den amerikanska börsen med ungefär 89 procent och 1933 nådde arbetslösheten 25 procent. Trenden vände egentligen först 1933, när president Franklin D Roosevelt introducerade det ekonomiska och sociala reformprogrammet "The New Deal" . Det tog ända till november 1954 innan den amerikanska börsen åter nådde tidigare toppnivåer för indexet Dow Jones. Det har sedan dess diskuterats om "New Deal" verkligen var det som vände krisen eller om programmet startades när krisen ändå var på väg att vända.
Precis som i dag hade USA även då stor betydelse för världsekonomin. Samtidigt som kraschen ägde rum, drog USA tillbaka sina investeringar från Europa, vilket gjorde att Europa drogs med i börsfallen. Detta drabbade särskilt Tyskland, som inte hade känt av det glada tjugotalet, men som försvagats av första världskriget.
Ett världskrig och rädsla för ännu en depression
Nästa kris vi upplevde på de globala aktiemarknaderna var under andra världskriget och efterkrigstiden. I USA införde president Roosevelt olika program för att få landet ur lågkonjunkturen efter kraschen 1929. Det var framgångsrikt länge, men 1937 började aktiekurserna falla igen då världen fruktade att ett krig skulle komma. I september 1939 invaderade tyskarna Polen och andra världskriget började.
Efterkrigstiden präglades av rädsla för att lågkonjunkturen från 1930-talet skulle komma tillbaka. I USA steg vinsterna dock till rekordnivåer, men det slog inte riktigt ut i aktiekurser, eftersom rädslan för en lågkonjunktur satte en stopp för kursutvecklingen. Först omkring 1950 började aktiekurserna stiga igen.
Det kalla kriget slår mot börsen
Börserna fortsatte att stiga fram till 1961. Det kalla kriget mellan USA och dåvarande Sovjetunionen var i full gång. Men i slutet av 1961 inleddes börsfall som fortsatte under hela 1962. Det har aldrig klarlagts vad som orsakade denna aktiekris. Politiskt var det en tid med många spänningar.
Det kalla kriget nådde sin kulmen i oktober 1962, när ett amerikanskt plan sköts ner över Sovjetunionen. Det rådde en stor rädsla för krig. Men även om krisen var svår, blev den kortvarig. Redan i slutet av 1963 var kurserna tillbaka på normala nivåer. Krisen fick sitt namn efter John F Kennedy, som blev president i januari 1961: "The Kennedy Slide of 1962".
Vietnam och Watergate skapar oro
I samband med det kalla kriget hade USA stärkt sin politik mot Sovjetunionens allierade. USA gav därför sitt fulla stöd till Sydvietnam, som sedan 1955 hade varit i krig mot det kommunistiska Nordvietnam. 1965 skickade USA soldater till Vietnam, men efter våldsamma rapporter från kriget på tv vände sig befolkningen emot kriget. 1967 demonstrerade cirka 35 000 amerikaner mot Vietnamkriget utanför Pentagon. 1973 drogs amerikanska styrkor tillbaka och kriget avslutades 1975.
Den amerikanska aktiemarknaden påverkades av hög inflation, högre räntor och oro för Vietnamkriget. Nedgången fortsatte och förvärrades inte minst av Watergate-skandalen, där ett inbrott i det demokratiska partiets högkvarter i Watergate-byggnaden avslöjade mutor, hemlig avlyssning och politiskt sabotage i regeringen. Avslöjandet ledde till att president Richard Nixon tvingades avgå i augusti 1974.
Den första globala krisen 1987
Från och med slutet av 1970-talet upplevde aktiemarknaden och den amerikanska ekonomin en högkonjunktur. Kraschen 1987 kom därför både oväntat och dramatiskt. Nedgången inleddes måndagen den 19 oktober 1987 i Asien och följdes av nedgångar i Europa, för att slutligen kulminera i USA. Kraschen blev verklighet.
Sedan dess har det varit många spekulationer om vad som orsakade kraschen. Många faktorer spelade in: användningen av nya avancerade investeringsprodukter som terminer, internationella oljediskussioner och försök att manipulera växelkurser och räntor. Men en sak var säker, de globala finansmarknaderna fick för första gången uppleva hur sammanlänkade de faktiskt är.
Händelserna i oktober 1987 jämfördes med händelserna 1929, något som fick många att återigen frukta en lågkonjunktur. Men rädslan var ogrundad. På mycket kort tid återhämtade sig Dow Jones-index till normala nivåer. Trots att nedgången den 19 oktober var den största nedgången någonsin under en enskild dag, avslutade aktiemarknaden börsåret 1987 med en positiv avkastning på 2,26 procent.
Från och med 1989 gick börserna uppåt. Flera ekonomer har påpekat att centralbankerna spelade en avgörande roll för att undvika lågkonjunktur under denna period. Framför allt har den dåvarande chefen för den amerikanska centralbanken, Alan Greenspan, pekats ut för att han snabbt och effektivt säkerställde likviditeten på marknaden. Men han har också sedan dess fått kritik för att inte låta marknaderna falla tillbaka till sina naturliga nivåer.
När it-bubblan sprack
Under 1990-talet fortsatte börserna att stiga. Internet tog fart på riktigt i slutet av decenniet och skapade en helt ny typ av företag – de så kallade dotcom-företagen. Flera av dessa nya teknikföretag börsnoterades och upplevde stora framgångar generellt. Aktiekurserna steg kraftigt och bolagen värderades mycket högt – Dow Jones nådde sin topp 2000. Men i mitten av 2001 sprack bubblan. Många investerare sålde ut sina aktier med stora kursfall som följd .
Fakta: Bubblor på finansmarknaderna
En bubbla uppstår när priset på en finansiell tillgång eller råvara stiger till nivåer långt över antingen historiska normer, tillgångens inneboende värde eller båda, varefter priserna faller kraftigt. It-bubblan 2000-2001 anses vara en bubbla, eftersom priserna på de så kallade dotcom-företagen hade stigit till långt över deras värde. Aktiekurserna för dessa bolag sjönk därefter dramatiskt.
Den första kända bubblan är den holländska tulpanbubblan från 1630-talet. Tulpanen var en helt ny blomma i Europa på 1550-talet och kom att bli en statussymbol. Efterfrågan på de exotiska tulpanerna ökade så snabbt att en spekulationsbubbla blåstes upp. En ekonomisk återhämtning på 1600-talet gav medelklassen pengar att köpa den fina blomman och efterfrågan ökade. Det medförde en kraftig prisuppgång mellan november 1636 och februari 1637. De mest sällsynta tulpanlökarna såldes för motsvarande sex gånger den genomsnittlige personens årsinkomst. Priset på tulpanlökar kraschade i maj 1637 och sjönk i värde med hela 99 procent.
Finanskrisen
Under 00-talet lånade många amerikanska villaägare pengar för att köpa bostäder via de så kallade subprime-lånen. En rad räntehöjningar i kombinatio med fallande bostadspriser under 2005-2006 medförde att många inte längre kunde betala sina amorteringar. Detta påverkade bankerna som investerade i tillgångar relaterade till bostadsmarknaden och till subprime-lånen.
Den 7 september 2008 tog den amerikanska staten över två bolåneinstitut, Fannie Mae och Freddie Mac. Den 15 september 2008 gick Lehman Brothers, den fjärde största investmentbanken i landet, i konkurs och den 16 september togs världens största försäkringskoncern AIG över av den amerikanska staten.
Finanskrisen var igång. Bankerna var pressade och investerarna ville bli av med sina aktier, något som orsakade våldsamma börsfall.
Coronakrisen
I mars 2020 fick världen lära sig ett nytt ord: covid-19. Epidemin startade i Kina och inrapporterades till Världshälsoorganisationen WHO i december 2019. Den 11 mars förklarade WHO covid-19 som en pandemi, och många länder stängde ned för att skydda sina medborgare.
Aktiemarknaden reagerade våldsamt på pandemin och Dow Jones började sin nedgång redan den 19 februari 2020. Dow Jones föll med 36 procent till och med den 23 mars, då index nådde sin lägsta punkt. Dow Jones steg sedan med 87 procent från denna lägstanivå den 23 mars till den 1 april 2022.
Invasion och inflation 2021–202?
Knappt hade vi hunnit återhämta oss från covid-19-pandemin, innan inflationsspöket dök upp med efterföljande räntehöjningar och stora kursfall för it- och tillväxtaktier i framför allt USA.
Under de första fyra månaderna 2022 tappade det it-tunga Nasdaq-indexet en fjärdedel av sitt värde i lokal valuta. Inflationsspöket började vakna redan under covid-19-pandemin. Flera av de stora hamn- och trafiknav i bland annat Kina och USA var periodvis stängda. Det skapade stora logistikproblem med åtföljande prishöjningar, framför allt inom transport- och energibranscherna.
Inflationsökningen medförde att den amerikanska centralbanken Federal Reserve tvingades höja räntorna med 0,50 procentenheter den 16 mars 2022. Andra centralbanker har följt efter.
Rysslands invasion av Ukraina har förvärrat inflationen ytterligare. Det beror på att både Ukraina och Ryssland är stora producenter av spannmål och soja. Invasionen har också orsakat stora prishöjningar på olja och gas.
Det lär vi oss av historien
Hur och när just denna kris kommer att sluta, vet vi så klart inte i skrivande stund (oktober 2022). Men att kriser kommer att fortsätta komma och gå, det lär vi oss av historien.
Den här artikeln är enbart avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och ska inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut. Innehållet på sidan utgör därför inte individuell rådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden eller lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Mottagaren av informationen på sidan bör vara uppmärksam på att uttalanden om framtidsbedömningar är förenade med osäkerhet och rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med det material som bedöms som nödvändigt.
