Är högre räntor bra eller dåligt för dig som sparar i räntefonder? Svaret beror på vilken typ av räntefond du har. Det spelar också roll om du ser till utvecklingen på kort eller lång sikt och vilket ränteläge som rådde när fonden gjorde sina placeringar.
Vi börjar därför med grunderna: så påverkar räntan värdet på obligationer och räntefonder.
Stigande räntor – bra eller dåligt för din portfölj?
När marknadsräntorna stiger sjunker normalt värdet på de obligationer som fonden redan äger. Det beror på att nya obligationer ges ut med en högre ränta. Befintliga obligationer med lägre ränta blir då mindre attraktiva i jämförelse och faller därför i värde.
När marknadsräntorna sjunker gäller det omvända: värdet på befintliga obligationer som fonden äger stiger normalt. De erbjuder en högre ränta än motsvarande nya obligationer och blir därför mer attraktiva för investerare.
Hur mycket fondens värde påverkas av ränteförändringar beror bland annat på hur länge räntan är bunden för fondens innehav. Det mäts med modifierad duration. Måttet visar ungefär hur mycket fondens värde kan förändras om räntan ändras med en procentenhet.
Ett exempel: Om en fond har en modifierad duration på 5 och marknadsräntan stiger med 1 procentenhet, sjunker fondens värde med ungefär 5 procent. Om marknadsräntan i stället sjunker med 1 procentenhet, stiger fondens värde med ungefär 5 procent.
På längre sikt kan högre räntor vara positivt för den som sparar i räntefonder. När fonden köper nya obligationer får den successivt högre ränta på sina placeringar. Med tiden kan det väga upp det första värdefallet efter en snabb ränteuppgång.
Så påverkas räntefonder när räntorna stiger eller sjunker
Olika räntefonder påverkas på olika sätt när räntorna förändras. Här går vi igenom de vanligaste typerna och avslutar med Nordeas syn på räntemarknaden under 2026.
Korta räntefonder
- Påverkas vanligtvis relativt lite på kort sikt när räntorna förändras.
- Eftersom innehaven har kort bindningstid anpassas de snabbare till det nya ränteläget. Omsättningen i en kort räntefond är normal relativt hög och då investeras fondens förfall löpande till de nya högre ränteläget.
- Innehåller ofta värdepapper med rörlig ränta. Dessa påverkas mer av korta marknadsräntor, som Stibor, än av långa marknadsräntor, som statsobligationer med lång löptid.
Fördel: Placeringar med rörlig ränta anpassas snabbt till det nya ränteläget. När de korta räntorna är höga kan fonden därför få en högre löpande avkastning. Värdet brukar samtidigt svänga mindre än i långa räntefonder.
Exempel på korträntefonder är Nordea Likviditetsfond och Nordea FRN.
Långa räntefonder
- Förändringar av marknadsräntan har vanligtvis en stor inverkan på värdet på befintliga innehav och därmed på fondvärdet.
- Oftast en större andel innehav med fast ränta och löptiden för innehaven är ibland flera år.
Fördel: När aktiemarknaden faller söker många investerare tryggare placeringar. Det kan öka värdet på statsobligationer. Därför kan långa räntefonder bidra till bättre riskspridning i en portfölj.
Exempel på en lång räntefond är Nordea Obligationsfond.
Företagsobligationsfonder
- Påverkas både av förändringar i marknadsräntor och av hur marknaden bedömer företagens kreditvärdighet.
- Hur stor påverkan blir beror bland annat på fondens duration och vilka företag som obligationerna är utgivna av.
Fördel: Företagsobligationer ger vanligtvis högre ränta än stats- och bostadsobligationer eftersom risken är högre. Därför kan företagsobligationsfonder ge högre löpande avkastning. Det finns dock en risk att företaget som har gett ut obligationen inte kan betala tillbaka.
Exempel på företagsobligationsfonder är Nordea Corporate Bond Fund och Nordea European High Yield Bond Fund.
Räntemarknaden just nu - intressanta räntenivåer men fortsatt stora svängningar
Räntemarknaden har svängt kraftigt under 2026. I början av året väntade sig många att styrräntorna skulle vara oförändrade eller sänkas. Men högre energipriser och ökad oro för inflationen förändrade bilden.
Enligt Nordeas marknadssyn kan dagens räntenivåer skapa möjligheter i obligationer och räntefonder. Samtidigt kan räntorna fortsätta att svänga när inflationen, energipriserna och centralbankernas beslut förändras.
Centralbankerna kan höja mer
Inflationen har åter hamnat i fokus under 2026. Därför är centralbankerna försiktiga. Enligt Nordeas marknadssyn kan både ECB och den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, höja styrräntorna ytterligare om inflationen fortsätter att vara hög. Även Riksbanken väntas höja räntan flera gånger, sannolikt med start under 2026 och ytterligare under 2027.
Räntorna kan alltså ligga kvar på en hög nivå längre än många tidigare trodde. För räntefonder kan det ge högre löpande avkastning. Men fondvärdet kan samtidigt sjunka tillfälligt om marknadsräntorna stiger ytterligare.
Källor: Sveriges Riksbank, European Central Bank, Nordea Economic Outlook 03 2026 - Swedish
Nyfiken på räntefonder?
Läs mer om Nordeas räntefonder i vår fondinformationstjänst.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut. Du bör alltid läsa fondens faktablad och informationsbroschyr/prospekt, samt gärna kontakta Nordea innan du börjar spara i en fond.
