För att komma till rätta med de globala sociala problemen krävs inte bara ett omfattande internationellt samarbete och kunskapsutbyte experter emellan, utan även kapital. De goda nyheterna är enligt FN att det kapital som krävs för att ta itu med flera av dessa utmaningar redan finns – pengarna måste bara kanaliseras och investeras i lösningar som bidrar till att uppnå FN:s globala mål för en hållbar utveckling. Flera av målen, t.ex. nr 13 , att bekämpa klimatförändringarna, eller nr 6, rent vatten och sanitet för alla, gäller klimat och miljö, men har naturligtvis också en mer långsiktig inverkan på samhällsutvecklingen. Till exempel påverkas miljontals människor världen över av den globala uppvärmningen och extrema väderförhållanden.
De flesta av hållbarhetsmålen syftar till att lösa sociala och humanitära problem. Och även om det oftast är naturkatastrofer som, enligt FN, tvingar människor på flykt, så är det uppenbart att människor i konflikt- eller svältdrabbade områden är de som drabbas allra hårdast av klimatförändringens konsekvenser.
Företag och investeringar är en viktig del av lösningen
Uppfattningen om företag och deras roll i samhället har förändrats mycket de senaste årtiondena. Under 1970-talet presenterade New York Times Milton Friedmans (Nobelpristagare i ekonomi) syn om att företagen hade ett enda syfte: att generera vinst för sina aktieägare. I höstas, 50-år efter att den så kallade Friedman-doktrinen lanserades, publicerade nytimes.com en återblick där man bjöd in ett antal näringslivsexperter att kommentera doktrinen i en modern kontext. Flera av dessa uttryckte att man fann Milton Friedmans synsätt inte bara motsägelsefullt utan även snävt och kortsiktigt – också sett ur aktieägarperspektiv.
År 2015 enades världens ledare om att gemensamt försöka skapa en mer hållbar framtid både för planeten och ekonomin genom att förbinda sig att följa Parisavtalet och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling som tar upp de globala utmaningarna. Redan 2015 stod det klart att skulle det krävas investeringar i storleksordningen tusentals miljarder dollar för att nå målen. FN:s mål är universella, vilket betyder att vi alla – både fattiga och rika länder, samhällen, företag och enskilda – måste hjälpas åt om vi ska klara att uppnå dem.
Och faktum är att förutsättningarna har förändrats en hel del sedan dess. Allt fler globala investerare väger idag in inte bara finansiella data utan även faktorer som miljö, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning (ESG) i sina placeringsbeslut. Enligt den europeiska föreningen för fondbolag och kapitalförvaltare, EFAMA, placerades nära hälften av allt förvaltat kapital i Europa med någon form av ESG-hänsyn redan i slutet av 2019. Under 2020 levererade ESG-placeringarna i genomsnitt bättre avkastning än marknaden i stort, vilket har lett till en ökad efterfrågan.
Men det räcker inte
Ännu så länge är vi dock långt ifrån de totala investeringar som enligt FN:s uppskattningar krävs för att nå hållbarhetsmålen. Europeiska miljöbyrån uppger att EU behöver hitta investerbart kapital i storleksordningen 1 000 miljarder euro per år för att nå EU:s egna klimat- och energiförsörjningsmål till 2030. För att påverka placerare i en mer hållbar riktning, inför EU exempelvis nya regler för vad som får kallas och redovisas som en hållbar investering.
Även om en ökad global medvetenhet, ett ökat intresse från placerarna och nya regelverk har fått mer privat kapital att kanaliseras till exempelvis klimat- och miljölösningar, så behövs fortfarande mycket mer. Särskilt om vi ska lyckas lösa de sociala problem som påverkar människors välbefinnande, i industriländerna såväl som i utvecklingsländerna.
