I en nyuppförd hall på Danmarks nordspets simmar 52 000 pyttesmå silverglänsande laxar runt i två stora kar. Fiskarna som är mindre än ett lillfinger kläcktes i ett annat rum i anläggningen och de utgör nu hoppet om ett nytt, grönt industriäventyr. Det förklarar grundaren av Skagen Salmon, Jens Petri Petersen.
”Det blir precis som med vindkraftverk. Vi producerar laxarna billigare och billigare i allt större volymer – och vi gör det miljö- och klimatvänligt. Vi förorenar inte havet eftersom vattnet återanvänds och renas, och vi undviker faunaförorening eftersom inga laxar smiter ut i naturen så som de gör i de norska laxodlingarna.”
Jens Petri Petersen känner både vindkrafts- och laxbranschen utan och innan. Han skapade sig en förmögenhet på Wind Estate, ett företag som köper upp och placerar ut vindkraftverk på land för elproduktion. Och i sju års tid har han suttit i styrelsen för ett annat bolag, Danish Salmon, i Hirtshals. Danish Salmon har haft en stabil produktion på runt 1 000 ton lax under senare år, dock med röda siffror på resultatraden.
Detta bekymrar inte Jens Petri Petersen.
”De första åren som styrelseledamot i Danish Salmon var jag tveksam men så började budgeten att gå ihop och produktionen stabiliserades. Det hela handlar om scale. Uppskalningen måste ske kontrollerat, precis som när man utvecklar större vindkraftverk. 2 000 ton lax är minimum”, säger Jens Petri Petersen och förklarar att Skagen Salmon ska producera 3 500 ton lax per år när anläggningen står färdig i oktober 2023.
Hans företag, Petri Holding, äger Skagen Salmon tillsammans med svenska Astrid Fiskeri och Sustainable Food Invest. De tre investerarna äger dessutom en tredjedel av Danish Salmon som fem mil västerut också håller på att utöka sin produktion till 2 700 ton lax.
Stora koncerner och kapitalfonder står beredda
Under 2020 köpte två stora japanska koncerner, Nippon Suisan och Marubeni, två tredjedelar av aktierna i Danish Salmon. Affären är ett exempel på det stora intresset från investerarna förklarar två experter.
”Branschen växer med en rasande fart och kan komma att explodera om bara några få år. Det är stora konglomerat, kapitalfonder och privata placerare som håller ett öga på pionjärerna. Japanerna gör ingen hemlighet av att de är allt för stora för att intressera sig för en dansk laxfarm med produktion av 2 700 ton lax. De vill skaffa sig erfarenhet för att bygga nya farmer där laxarna ska konsumeras”, säger Per Bovbjerg Pedersen, som är sektionschef för akvakultur hos DTU Aqua i Hirtshals.
Aslak Berge driver två norska nättidningar, ilaks.no och salmonbusiness.com. Han förklarar att det idag finns planer på över 100 anläggningar runt om i världen. Om alla färdigställs kan de teoretiskt sett producera 2,4 miljoner ton lax eller nästan lika mycket som den nuvarande marknaden på 2,7 miljoner ton. Men dit är det fortfarande lång väg. I dag produceras totalt 15 000 ton lax på land.
”Det är finansieringen som är flaskhalsen och investerarna är fortfarande osäkra på om detta ska bli lönsamt. Men byggplanerna är verkligen omfattande och många anläggningar är på gång”, säger Aslak Berge, som också förklarar att de flesta laxfarmer i dagsläget är för små.
”Ingen tjänar pengar på lax på land idag. Producenterna måste öka volymerna och sänka kostnaderna”, säger han, och beskriver att norska investerare har planer på landbaserade odlingar som kan producera 7–800 000 ton lax. Det motsvarar nästan hela den europeiska marknaden.
Nästa större farm som blir operativ är, enligt Berge, Salmon Evolutions i mellersta Norge som kommer att producera 30 000 ton lax om året. Men det är flera företag i Norge som står i startgroparna. Märkligt nog är det ingen av de befintliga laxodlarna som satsar på detta.
”De vill göra politik av detta och vill inte börja med odlingar på land. De nya aktörerna finansieras av kapitalfonder.”
Marknadsledare har problem med fiskdöd
Aslak Berge påpekar att företagen behöver visa att de kan skapa en stabil produktion i stor skala. Marknadsledande Atlantic Sapphire, startat av en dansk och två norrmän, har haft många problem på sin stora, helt nya anläggning i Miami, Florida.
Anläggningen har en kapacitet på 10 000 ton lax, nästa steg blir 25 000 ton och målet är att 2031 ha kommit upp i 220 000 ton. Det motsvarar hälften av den amerikanska marknaden.
Men flera gånger har man råkat ut för att laxen dör och 2020 brann Atlantic Sapphires första anläggning vid Hvide Sande på jylländska västkusten ned. Här hade företaget producerat lax på land i tio år.
”Det driftsmässiga har krånglat och Atlantic Sapphire har förlorat mycket pengar på grund av stora biologiska problem. Men investerarna tror fortfarande på idén, som går ut på att konkurrera med lax som flygs in från Europa och Chile”, berättar Aslak Berge om Atlantic Sapphire, som är noterat på börserna i Oslo och New York.
Bygger anläggningar i takt med att fiskarna växer
Tillbaka i Skagen medger Jens Petri Petersen att det är mycket som kan gå fel. De 50 000 laxynglen är bara en provbatch så att personalen kan testa rutinerna i den nya smoltanläggningen i den 6 000 kvadratmeter stora byggnaden. Smolt kallas unga laxar och öringar som är klara att vandra från älvarnas sötvatten ut i havets saltvatten.
I smoltanläggningen ska laxynglen stanna tills de väger 250 gram. Först i sötvatten och därefter i saltvatten. Anläggningarna byggs i takt med att fiskarna växer. Så hantverkarna arbetar under tidspress.
”Vi måste hålla de första fiskarna något längre, för den andra delen av bygget är försenad.”
Jens Petri Petersen pekar ut genom fönstren på en betonggrund. Här ska en anläggning på 17 000 kvadratmeter byggas för att hysa större lax i saltvatten, den så kallade grow-out-sektionen. När produktionen är igång ska 300 000 vuxna laxar åt gången flyttas runt mellan anläggningens olika cirkelrunda bassänger, i takt med att de växer.
”Mycket kan gå fel, men vi har värdefulla erfarenheter från Danish Salmon i Hirtshals, och vi utbyter erfarenheter hela tiden”, berättar Jens Petri Petersen.
Det är ändå förhållandevis enkelt att få mindre lax att växa. Det har man gjort inomhus i årtionden, bland annat i Chile och på Färöarna, som producerar smolt till bland annat norska havsbaserade laxodlingar. Även övergången från söt- till havsvatten har man bra koll på, det kallas att smoltifiera. Det sker genom att reglera vattentemperaturen och ljuset för att efterlikna årstidsväxlingarna.
”Då går smålaxarna från att simma mot strömmen till att följa med strömmen. Det visar att de är redo att vandra ut i havet. Då tillför vi långsamt salt i vattnet”, säger Jens Petri Petersen.
Artikeln fortsätter efter faktaboxen...
Fördelar och nackdelar med laxodlingar på land
Fördelar:
- Produktionen är miljövänlig eftersom man kan ta hand om avfallet. Hos Skagen Salmon pumpas slam direkt till en biogasanläggning på tomten bredvid.
- Det blir inget utsläpp av läkemedel i havsmiljön.
- Lax rymmer inte och blandar sig med vilda laxstammar.
- Produktionen kan ske där fiskarna ska konsumeras. På så sätt undviker man dyr flygfrakt som normalt står för hälften av koldioxidutsläppen.
- Produktionen kan ske där fodret produceras, vanligtvis i USA, Sydamerika eller Asien.
- Hanteringen av fisk blir enklare eftersom man inte ska frakta slakt- och avelsfisk till och från havsodlingar.
- Köttet blir fastare eftersom laxarna simmar i en konstant ström.
- Laxen kan säljas till ett högre pris när den är odlad lokalt och miljövänligt.
Nackdelar:
- Produktionen använder mer energi till pumpar än vid havsodling som utnyttjar tidvattnet för att skifta vatten, skaffa bort exkrementer och skapa strömmande vatten.
- Mycket dyrare anläggningar i form av byggnader och utrustning, vilket kräver produktion i stor skala.
- Produktionen kräver fler anställda med högre teknisk expertis jämfört med havsodling.
- Produktionsformen är fortfarande ung och därmed sårbar.
Baserat på information från Aslak Berge, ilaks.no, Per Bovbjerg Pedersen, DTU Aqua och Jens Petri Petersen.
Vuxna laxar är kräsna och känsliga
Per Bovbjerg Pedersen från DTU Aqua förklarar att det betydligt svårare att få vuxna laxar att växa i saltvattensbassängerna. Dels är det svårare att hålla en bra vattenkvalitet, dels ändras laxens psyke.
”Upp till två kilo är det inga problem, men mellan två och fyra kilo blir det svårare. De blir känsligare och kräsna. De äter inte om man inte ger dem rätt förutsättningar”, berättar Per Bovbjerg Pedersen. Det kan många sportfiskare säkert skriva under på.
Liten rymmare räddas
Jens Petri Petersen anser att han tagit höjd för problemen. Han beskriver att Skagen Salmon kalkylerat med en dödlighet på 3–5 procent. Det betyder också att medarbetarna måste vara på alerten, förklarar han medan vi kikar in genom fönstret från anläggningens besökshall. Också när det rör sig om de minsta laxarna.
En av dem blir lite för entusiastisk vid utfordringen och landar på betonggolvet nedanför karet.
”Vi får sätta nät över dem”, mumlar han och pekar på några hål i karet som har gjorts för att kunna skruva fast ett nät. Lite senare talar han med medarbetaren i kontrollrummet.
”Jag skulle vilja ha haft besked om fisken med detsamma”, säger hon beklagande och skyndar iväg till karet. Strax därefter simmar den lilla laxen igen med alla sina syskon. Även en knappt lillfingerstor fisk betyder mycket i uppstartsfasen.
Tänk på att
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att placera i fonder innebär en risk eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Faktablad, informationsbroschyrer, hel-och halvårsrapporter samt fondbestämmelser finns på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
Nordeas fonder förvaltas av Nordea Funds Ab och Nordea Investment Funds S.A.
Denna artikel är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut.
