Hillerød Forsyning är ett av Danmarks mest avancerade reningsverk och har bara sex år bakom sig. Ändå håller de på att bygga ut sitt reningsverk, HCR Syd, så att de kan hantera ännu mer avloppsvatten.
– Hillerød är den stad i Nordsjälland i Danmark som har störst befolkningstillväxt, och dessutom har vi stora industriföretag i kommunen som Novo Nordisk och Fuji Film, samt ett stort sjukhus på väg. Det innebär betydligt mer avloppsvatten och ökade krav på rening av till exempel kväve, fosfor och läkemedelsrester innan avloppsvattnet når naturen, förklarar Britta Sevelsted Lauritzen som är projektansvarig för utbyggnaden av HCR Syd.
Från flexibilitet till innovation
Under normala omständigheter skulle en ytterligare bassäng byggas ovanpå det befintliga reningsverket för att hålla jämna steg med efterfrågan. Men eftersom HCR Syd är Danmarks första heltäckta reningsverk och därför är inbyggt i en kulle, så är det oproportionerligt dyrt att göra anläggningen större. Och vad gör man då?
– Vi fick tänka utanför ramarna – ja, faktiskt ända till Sverige, säger Britta Sevelsted Lauritzen.
Men först hjälpte vatten- och avloppsspecialisten Envidan till, som verkar i både Danmark, Sverige och Norge. De hjälpte till att söka marknaden efter teknologier och bedöma dem utifrån olika relevanta parametrar, såsom mognad, hållbarhet och ekonomi, så att Hillerød Forsyning kunde välja den lämpligaste tekniken.
Sedan bar det av till Sverige. För i Sverige finns det gamla företaget AnoxKaldnes (numera Veolia AB - AnoxKaldnes), som uppstått ur de två grundarnas två olika idéer om att använda bakterier för att rena avloppsvatten på ett annat och mer effektivt sätt. Tillsammans blev idéerna den innovativa biofilmsteknologin, IFAS, som är en förkortning för Integrated Fast Film Activated Sludge.
Från bakterieby till storstad
Tricket i tekniken är att bakterierna i avloppsvattentankarna får mycket bättre växtförhållanden om du ger dem ett bra ställe att bo på. Och bakterierna äter upp det kväve och fosfor vi vill ta bort.
Därför har Hillerød Forsyning hällt cirka 750 miljoner små plastbitar i avloppsvattentankarna på anläggningen. Varje plastbit är lika stor som en 2-krona och väger knappt 0,4 gram. När plastbitarna flyter runt i slammassan bildas ett slemlager – eller en biofilm – på dem, där bakterierna börjar växa. Det gör att det nu finns ännu fler nyttiga bakterier på exakt samma plats som tidigare. Tillsammans säkerställer de små plastbitarna att kapaciteten för rening av kväve, fosfor och organiskt material ökar med cirka 30 procent.
– Som en liknelse kan man säga att vi tar en bakterieby och bygger om den till en storstad med höghus. Så även om det nu finns mycket mer avloppsvatten så gör bakterierna sitt arbete i samma volym som tidigare, säger Britta Sevelsted Lauritzen.
Från läkemedelsrester till dricksvatten
HCR Syd är det första reningsverket i Danmark som börjar använda IFAS-tekniken. Dessutom är anläggningen en av de första i landet som utökas med ett så kallat fjärde reningssteg, där aktivt kol och ozon används för att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester. När sjukhuset Nyt Hospital Nordsjælland, öppnar nästa år måste Hillerød Forsyning kunna rena läkemedelsrester från sjukhusets avloppsvatten.
– Men i själva verket är det bara tre procent av medicinresterna i kommunens avloppsvatten som släpps ut från sjukhuset. Resterande 97 procent kommer från all medicin vi tar hemma. Så för att rena avloppsvattnet så effektivt som möjligt har vi valt att göra en centralrening för läkemedelsrester på vår anläggning, säger Britta Sevelsted Lauritzen.
Ett pilotprojekt som Hillerød Forsyning genomförde 2021 visade att i stort sett alla typer av läkemedel som mättes reducerades till under detektionsgränsen. Egentligen togs 99,9 procent av alla läkemedelsrester bort från avloppsvattnet i pilotprojektet.
– När vi lägger ihop borttaget av kväve, fosfor och läkemedelsrester kommer det renade avloppsvattnet vara väldigt, väldigt nära dricksvattenkvaliteten och i flera områden faktiskt vara renare än vattnet som det släpps ut i, Britta Sevelsted säger Lauritzen.
När vi lägger ihop borttaget av kväve, fosfor och läkemedelsrester kommer det renade avloppsvattnet vara väldigt, väldigt nära dricksvattenkvaliteten och i flera områden faktiskt vara renare än vattnet som det släpps ut i.
Inspirerande nordiskt samarbete
Dessutom kommer Hillerød Forsyning i fortsättningen själva att stå för torkning av slammet, som är en restprodukt efter den mekaniska reningen av avloppsvattnet. Tidigare drevs det till förbränning på ett externt företag, men det är snart inte längre möjligt.
– Därför kommer Hillerød Forsyning själva att ansvara för den process som kommer att ske genom förbränning, där slammet blir en produkt som vi kan använda. Och så planerar vi en värmepump som ska utnyttja restvärmen i avloppsvattnet för att göra fjärrvärme, säger Britta Sevelsted Lauritzen och tillägger:
– Det är en stor uppgift. Men om vi inte rensar avloppsvattnet från privatpersoner och företag får vi kväve, fosfor och läkemedelsrester i vattendrag och sjöar som redan är i ett dåligt skick. Vi är därför stolta över att vi är de allra första att använda IFAS-tekniken och några av de första att ta bort läkemedelsrester i så stor skala, säger Britta Sevelsted Lauritzen.
Hon tycker att det har varit inspirerande att uppleva hur ett starkt nordiskt samarbete har banat väg för avloppsvatteninnovation. Det danska företaget Envidan med kontor i Norge och Sverige, är med i hela utbyggnaden av reningsverket. Och även teknikleverantören Krüger som levererar tekniken till IFAS, och de har svenska AnoxKaldnes (numera Krüger Veolia) som underleverantör då det är deras teknik som används. Dessutom har den tidigare professorn Jes la Cour Jansen från Lunds universitet hjälpt till att skapa ett program som kan kontrollera hur effektivt avloppsvattnet renas från läkemedelsrester – en metod som inte fanns tidigare. Han har även öppnat dörrarna till ett stort antal viktiga nätverk, leverantörer och andra energibolag. Hillerød Forsyning har varit på viktiga seminarier och konferenser med såväl nordiska universitet som danska, svenska och norska energibolag. Och viktigast av allt var att åka till Sverige och Norge och se både IFAS och slamtorkningstekniken i drift innan de faktiskt köptes.
– Det viktigaste är att komma ut och träffa dem som jobbar med det varje dag: Vad är deras erfarenhet? Fungerar det och är det något vi bör vara medvetna om när vi bygger vårt projekt som de kan ha glömt. Bara på så sätt kan vi säkerställa det bästa resultatet, avslutar hon.
Tänk på att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för att den ska ge samma avkastning framöver. Att spara i fonder innebär en risk, eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde. Det är alltså inte säkert att du får tillbaka alla de pengar du har satt in.
Hel- och halvårsrapporter, faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser hittar du på sidan om vårt fondutbud, och på Nordeas bankkontor. Materialet är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer.
