Naturen är mer pressad än någonsin

FN:s globala mål nr 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Vi ska skydda, upprätta och stötta hållbar användning av ekosystem på land och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

En miljon djur- och växtarter är i akut risk för utrotning. Detta är enligt den senaste rapporten från FN-organisationen Ipbes, som forskare från 50 länder nyligen har publicerat.

– Vi förlorar så många djurarter att det vetenskapligt motsvarar massdöd i stil med den som träffade dinosaurierna. Så snabbt går det tillbaka, säger Bo Øksnebjerg, biolog och generalsekreterare för WWF World Wide Fund for Nature i Danmark.

Den massiva nedgången beror främst på hur vi använder jordens resurser. För vår konsumtion innebär att vi huggar träd, odlar mark och i allmänhet pressar den vilda naturen så mycket att antalet vilda djur har minskat med 60 procent över hela världen sedan 1970, förklarar generalsekreteraren.

– En stor del av det destruktiva tillvägagångssättet beror på att vi gör saker på ett oklokt sätt, säger Bo Øksnebjerg.

Han betonar att du kan fiska många fler fiskar ut ur havet än vi gör idag och fortfarande ha stora bestånd - om det bara görs på rätt sätt. Och att du också enkelt kan odla jordbruk i skogen utan att fälla de stora träden, vilket hjälper till att reglera nederbörd och hålla jorden, vilket minskar risken för översvämning.

– Men vi utraderar naturen i snabb takt, även om vi behöver den för att överleva. Detta är vad vi på World Wide Fund for Nature fokuserar på när vi inleder strategiska samarbeten med myndigheter och företag - hur vi kan ta resurser ur naturen utan att förstöra den. Eftersom det kan göras, säger Bo Øksnebjerg.

WWF lanserades 1961 för att skydda och bevara naturen och har sedan dess arbetat med många av de frågor som FN:s världsmål nu fokuserar på. Idag består en del av WWF:s arbete av strategiska partnerskap med företag - syftet är att minska företagens avtryck på klimat, miljö och natur, att omvandla logistikkedjor och främja miljömedvetenhet och hållbar praxis. I många fall medför samarbetet innovation, påpekar Bo Øksnebjerg.

Till exempel har WWF i Danmark arbetat med Carlsberg för att minska bryggeriets konsumtion av plast. Tillsammans har de hittat en metod för att sätta ihop burkar i sexpack med en ny form av lim istället för de föraktade plastringarna, som både förorenar och är farliga för djur när de hamnar i naturen. Det nya hållbara limmet har minskat bryggeriets användning av plast på sexpack med 76 procent, och samtidigt är lösningen billigare för Carlsberg, betonar Bo Øksnebjerg.

– Det är ett bra exempel på den innovation som ofta följer med dessa samarbeten, och som både gör företagen mer hållbara och sparar pengar, förklarar han.

IKEA banar vägen

Ett av de företag som länge har haft stort fokus på ansvarsfull användning av resurser är IKEA. I början av 1990-talet grundade den svenska möbeljätten och WWF tillsammans FSC-märkningssystemet, som säkerställer ett hållbart skogsbruk, och 2002 ingick de två ett partnerskap med målet att bland annat säkerställa ansvarsfullt skogsbruk och hållbart bomull produktion för IKEAS mer än 300 varuhus.

Idén om hållbarhet och ansvar i produktionen ligger inte långt ifrån IKEA, förklarar Tina Würgau Lindharth, Country Corporate Communication Manager på Ikea Danmark.

– Det är inbäddat i vår vision att skapa ett bättre vardagsliv för de många människorna och genom våra värderingar. Redan på 1970-talet skrev IKEA:s grundare Ingvar Kamprad ”En möbelhandlares testamente”, som bland annat säger att ”slöseri med resurser är en av mänsklighetens värsta sjukdomar”. På IKEA är hållbarhet inte ett tillägg - det är sunt förnuft och en fördel för både människor, klimat och verksamheten, säger hon.

IKEA arbetar strategiskt med flera organisationer - däribland Unicef ​​och Save the Children, där fokus ligger på att förhindra barnarbete.

– Tillsammans med WWF arbetar vi för att sprida ett bättre och mer ansvarsfullt skogsbruk, precis som vi tillsammans har grundat Better Cotton Initiative för att förbättra bomullsproduktionen och skapa bättre förutsättningar för bönderna. Organisationerna är strategiska partners som bland annat ger oss råd inom sitt kompetensområde, men som också fungerar som vakthundar som driver oss att bli bättre, förklarar Tina Würgau Lindharth.

Partnerskapet har bland annat resulterat i att 30 miljoner hektar skog i Ryssland idag är certifierade och flera hundra skogsbruk i Vietnam förser IKEA med certifierat akaciaträ. Tillsammans bekämpar WWF och IKEA olaglig avverkning i länder som Ryssland, Kina, Rumänien och Kambodja.

2017 var 77 procent av allt trä i IKEAs sortiment hållbart. Målet är att få den siffran upp till 100 procent till 2020.

Stora företag kan göra större skillnad

Det gör en markant skillnad att ett företag som IKEA engagerar sig med ambitiösa mål, understryker Bo Øksnebjerg.

– Först visar de att det går att göra. Så när andra företag funderar på om det är för krångligt att gå över till hållbar produktion kan de se att det är möjligt. För det andra drar de med sig en hel leveranskedja. Efteråt rusar många underleverantörer ut till sina andra kunder och säger att de nu kan leverera hållbart, förklarar han.

För en lokal bomullsodlare eller skogsägare är det ett stort beslut att övergå till hållbar produktion. Men när ett företag som IKEA knackar på dörren och säger att de är redo att köpa hela produktionen är valet självklart. Därför är partnerskap enligt generalsekreteraren viktiga.

– De stora företagen drar lasten för att få hela leveranskedjan igång, och efteråt kan små och medelstora företag 'dra' på utvecklingen. Därför gör vi alltid en överenskommelse med de stora företagen om att de får äran att marknadsföra sig på de nya initiativen, men att vi efteråt måste använda den nya kunskapen och erfarenheten för att dra fler företag i en hållbar riktning, förklarar Bo Øksnebjerg.

Överkonsumtion leder till massutrotning

Människans överkonsumtion innebär att vi idag använder 1,75 gånger fler resurser än jorden kan återskapa på ett år - eller som Bo Øksnebjerg kallar det: ”Vi äter av besparingarna”. Det är just denna utveckling, och utsikterna till massutrotning av djur- och växtarter, som FN:s världsmål 15 fokuserar på under rubriken ”Ekosystem och biologisk mångfald”. Men både detta och världsmål 14, 'Hav och marina resurser', är enligt Bo Øksnebjerg de största utmaningarna bland världsmålen, och analyser visar att världssamhället på dessa två punkter är längst ifrån att nå målen.

– Det är paradoxalt, för livet i vatten och på land är en förutsättning för alla andra. Men vi ligger hopplöst efter med de målen. Därför har jag en dröm om att företag också ska ta ansvar för de delar av naturen som vi inte direkt tar resurser från. Att de kommer att stödja naturen, helt enkelt för att den behöver hjälp. Jag vet att det inte verkar självklart i de verkställande korridorerna, men det är viktigare än någonsin att företagen också tar ansvar för att ta hand om naturen, säger han. 

Bo Øksnebjerg är irriterad över att särskilt små och medelstora företag släpar efter när det gäller hållbarhet. Men många mindre företag kan också fråga sig om de överhuvudtaget kan göra skillnad i helheten. Och det råder ingen tvekan om att de kan, understryker generaldirektören. För på sikt blir det en självuppfyllande profetia: Ju fler företag som kräver hållbarhet, desto fler tillverkare kommer att gå åt det hållet. Och när det händer börjar priserna sjunka och det blir mer konkurrens på området.

– På det här sättet närmar vi oss en ”vändpunkt”. Precis som vi har sett det med ekologiska livsmedel, som var begränsad i utbudet och dyrt i början, men idag har sjunkit i pris och har ett större utbud eftersom fler efterfrågar det. Vi är inte långt från den punkt där volymen kommer att vara tillräckligt stor för att få priserna att sjunka, säger Bo Øksnebjerg.

Han tillägger att det är viktigt att bli av med fördomarna om att det är dyrt och krångligt att producera hållbart.

– Det är lättare och viktigare än de flesta tror, ​​för det finns redan ett stort antal system som du kan utnyttja och "ta rygg" på.

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.

Tänk på att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för att den ska ge samma avkastning framöver. Att spara i fonder innebär en risk, eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde. Det är alltså inte säkert att du får tillbaka alla de pengar du har satt in.

Hel- och halvårsrapporter, faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser hittar du på sidan om vårt fondutbud, och på Nordeas bankkontor. Materialet är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer.

Nordea Nordic Fund förvaltas av Nordea Funds Ab och Nordea Nordic Ideas och Nordea Nordic Sustainable Stars förvaltas av Nordea Investment Funds S.A.