Icke-statliga organisationer och företag: "Tillsammans kan vi förändra världen"

FN:s Globala mål nummer 17: Genomförande och globalt partnerskap

Vi måste stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och öka medlen för att nå målen

I en artikelserie sätter vi fokus på FN:s 17 globala hållbarhetsmål och lyfter fram bolag som vi anser arbetar med att främja dem.

Biovetenskapsföretaget Chr. Hansen har innovationskraft, teknisk kunskap och konkreta lösningar. Utvecklingsorganisationen Care Denmark känner till kulturen, myndigheterna och lokalsamhällena i Kenya. Tillsammans kan de skapa grunden för att småbönder ska fortsätta odla grödor där de bor och inte tvingas emigrera. Det är - stort sett - vad partnerskapet mellan de två aktörerna på den globala hållbarhetsarenan handlar om.

Frågar man Care Denmarks chef för partnerskap och innovation, Jonas Engberg, är det ett strategiskt mål att ingå partnerskap med företag som har lösningar som kan hjälpa världens fattigaste människor att arbeta sig ur fattigdom.

– Vi skulle i allt högre grad vilja vända oss till de konkreta lösningarna, men vi måste också inse att vår kompetens att själva ta fram innovativa lösningar är begränsad. Där behöver vi ha ett nära samarbete med företag som Chr. Hansen, som är specialister, säger han.

Produkter för småbönder

Chr. Hansen utvecklar bland annat växtskydd, så kallade ’goda bakterier’, som tillför motståndskraft till grödor och skapar ett mer effektivt och hållbart utnyttjande av jordbruket. Något som är välbehövligt om hunger ska kunna förhindras och bönder tvingas emigrera. För hållbarhetschefen Annemarie Meisling är samarbetet med Care Denmark väldigt viktigt, eftersom du bidrar till hållbarhet och samtidigt lär dig nya saker om potentialen i att leverera produkter till småbönder.

– Vår affärsmodell fungerar bra med stora gårdar som är vana vid att använda växtskydd, och som har en så stor produktion att det är vettigt för oss. Det vi hoppas kunna testa nu är om våra naturliga växtskyddsmedel även kan gynna småbönder, säger hon.

Annemarie Meisling påpekar att småbönder ofta förbises när ny teknik utvecklas.

– Men om vi ska begränsa hungern (globalt mål 2, red.) handlar det också om lösningar för småbönder och om att några av världens fattigaste människor ska kunna få mat på bordet. Care Denmark finns i de små jordbrukssamhällena, och har en fördjupad lokalkännedom som vi behöver och kan ha stor nytta av, säger hon. 

Du kan inte göra någonting ensam

Om man tittar på hur mycket de individuella globala målen kan påverka, så är det mål 17, om partnerskap, det mest handlingsinriktade. För att nå de 16 andra målen måste man helt enkelt göra det som är givet i det globala målet 17. Det säger professor i företags socialt ansvar vid CBS, Andreas Rasche.

– Ingen kan ta itu med de 16 andra målen ensam: inga företag, inga regeringar, inga icke-statliga organisationer. Titta på dem, de är alla innehållsorienterade. Mål 17 handlar å andra sidan om process. Samarbete är avgörande för att nå alla mål, utan samarbete misslyckas vi, säger han.

Ett av företagen som arbetar målmedvetet med partnerskap i alla projekt är svenska Ericsson. Så här säger hållbarhetschefen Heather Johnson om partnerskap:

– Jag kan inte komma på ett enda projekt som vi genomför ensamma. Det finns alltid en partner, och det är där vi är konkurrenskraftiga. Vi skiljer oss genom att arbeta inkluderande med intressenter. Jag skulle rekommendera alla företag att titta närmare på den modellen, säger hon.

Bra kemi och bra tid

Andreas Rasche kallar modellen där företag och icke-statliga organisationer går samman för "en av de mest lovande för framtiden". Dålig framgång beror på att samarbetet tacklas redan från början, och det händer inte alltid, säger professorn:

– Studier visar att många partnerskap misslyckas. Oftast handlar det om att kasta sig in i det och inte ge sig själv tid. Tid är avgörande för framgång. Människor på båda sidor måste "ansluta" på ett personligt plan. Om de inte "klickar" och det inte finns någon bra kemi mellan dem, kommer de inte att lyckas. För att denna kemi ska utvecklas är den användbar

för att inte säga: åh, det är mars - vi har precis börjat i april. Det tar tid att arbeta sig in i varandra

Jonas Engberg arbetade i 14 år som hållbarhetschef på IKEA innan han började på Care Denmark i december. Han nickar igenkännande till Rasches ord.

– Min erfarenhet är att de bästa projekten är väldigt personliga och hänger på ett bra samarbete. Det får inte underskattas. Ofta måste projektet uppfinnas och utvecklas längs vägen, och ju bättre man känner till varandras värderingar och inte behöver upprepa sig själv, desto lättare är det, säger Jonas Engberg och påpekar att innovation sker kontinuerligt:

– Därför måste man våga tala fritt och utmana varandra. I danskt sammanhang är vi bra på det eftersom vi har ett högt förtroende och en gemensam förståelse för att vi pratar konfidentiellt här och håller det vi pratar om i maskinrummet.

Kryssa i CSR-rapporten

Som professor Andreas Rasche säger, du har att göra med riktiga människor som behöver komma överens. Människor som kommer från väldigt olika sektorer: det privata näringslivet och NGO-världen. Uppfattningen om vilka "de andra" är har dock förändrats. I dag är parterna mycket mer jämställda än vad dem var tidigare, säger professorn:

– Föreställningen att frivilligorganisationer är väldigt intresserade av partnerskap för att de är hungriga på finansiering och går till företagen som skriver ut en check till dem en gång om året håller inte. Den bilden är förlegad, säger han.

Tidigare var partnerskap mer välgörande till sin natur, med ett företag som donerade lite pengar till den icke-statliga organisationen och sedan kryssade för CSR-rapporten. Men det är historia. I privata företag tar man partnerskap på djupt allvar och ser det som affärsutveckling. Som Annemarie Meisling säger om samarbetet med Care:

– Vi kan erbjuda innovativ teknik som kan föra utvecklingsagendan framåt. Målet är att världsmål och kommersiella visioner kan gå hand i hand.

Heather Johnson från Ericsson har arbetat med både SDG och de mindre kända MDG (Millennium Development Goals), som ersatte världsmålen 2015. Hon påpekar att det har skett en stor förändring. 

– Tidigare uppfattades privata företag som ’de dåliga’, men nu har tonen ändrats och jag upplever mer en känsla av ett gemensamt samtal, där vi tittar på vad den privata sektorn kan bidra med. När FN:s globala mål lanserades sa FN:s dåvarande biträdande generalsekreterare Jan Eliasson att partnerskap är det nya ledarskapet. Jag tror stenhårt på det. Genom att ta det var och en är bäst på och föra samman det med andra kan företag och organisationer tillsammans skapa lösningar. De är framtidens ledare, säger hon.

Toppexperter

Hos Care Denmark ser Jonas Engberg fram emot att organisationens djupa lokalkännedom används för att främja konkreta lösningar för några av världens fattigaste – i det här fallet småbönder i Kenya.

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta i länder med humanitära utmaningar. Vi känner till strukturerna, myndigheterna, kulturen och människorna och de formella och informella vägarna. Vi vet vilka utmaningarna är och hur man kvalificerar lösningar in i ett kulturellt sammanhang, säger han.

Lösningen i detta fall är Chr. Hansens biologiska växtskyddsmedel Nemix C, som syftar till att skapa ett mer produktivt och hållbart jordbruk, lokal ekonomisk tillväxt och därmed en bättre försörjning för småbönder.

– Det är de här affärsbaserade hållbarhetssatsningarna som lyfter människor till liv så att de klarar sig själva. Det ger en oerhörd styrka att sätta våra humanitära insatser tillsammans med ett företag som tar deras kärnverksamhet i spel. Chr. Hansen är de bästa experterna inom sitt område, och vi är - i all blygsamhet - också inom vårt, och då kan vi jävligt flytta på något, då kan vi tillsammans göra något som förändrar världen.

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.

Tänk på att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för att den ska ge samma avkastning framöver. Att spara i fonder innebär en risk, eftersom de pengar som placeras både kan öka och minska i värde. Det är alltså inte säkert att du får tillbaka alla de pengar du har satt in. Hel- och halvårsrapporter, faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser hittar du på sidan om vårt fondutbud, och på Nordeas bankkontor. Materialet är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer.