Enligt den ideella organistaionen ChemSec (International Chemical Secretariat), som arbetar för en giftfri miljö, är farliga kemikalier lika mycket ett hot mot planetens framtid som klimatförändringar och förlust av natur.
I en rapport som publicerats av ChemSec hävdar organisationen att i upp till 95 procent av alla tillverkningsprocesser används kemikalier och att en stor del av dem är farliga för miljön och hälsan, påskyndar klimatförändringarna eller förstör den biologiska mångfalden. Dessutom är den kemiska industrin, som växt snabbt sedan 1950-talet, den produktionssektor som förbrukar mest energi och världens tredje största källa till koldioxidutsläpp. När dessa farliga kemikalier hamnar i naturen kan de förorena och minska den biologiska mångfalden, påverka insekter, pollinatörer och fåglar.
Användningen av så kallade PFAS-ämnen anses särskilt oroande. Enligt European Environmental Agengy inkluderar kategorin PFAS mer än 4 700 konstgjorda kemikalier som kallas eviga. De ackumuleras i människor och miljö med tiden och bryts ner extremt långsamt. Exponering för dem har kopplats till olika hälsoproblem, såsom minskad fertilitet, neurologiska symtom och till och med ökningen av Alzheimers, Parkinsons sjukdom och bröstcancer.
Stort fokus på farliga kemikalier
European Chemicals Agency (ECHA) implementerar den kemikalierelaterade lagstiftning inom EU som behövs för att skydda både medborgarnas hälsa och miljön. I början av 2023 publicerade ECHA en lista över cirka 10 000 PFAS-ämnen som man föreslår ska begränsas på grund av att de är så svåra att bryta ner. Sedan mars 2023 har förslaget varit öppet för kommentarer och om ett ämne efter remissperioden och pågående vetenskaplig utvärdering visar sig utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller miljön kan dess användning begränsas eller till och med förbjudas helt.
ChemSecs mål är att över tid få farliga kemikalier ersatta med säkrare alternativ. I samarbete med myndigheter, företag och investerare arbetar organisationen för att kommunicera och utbilda kring de skador kemikalierna orsakar och tillhandahålla ett diskussionsforum för företag och intresseorganisationer som strävar efter att minska skadliga ämnen. För att stödja både företag och investerare erbjuder organisationen även ett antal vetenskapligt baserade onlineverktyg som kan vara till hjälp vid processen att identifiera, undvika och ersätta skadliga ämnen
Nordea i direkt dialog med bolag
År 2022 anslöt sig Nordea till Investors initiative on Hazardous Chemicals (IIHC), där mer än 50 investerare, som tillsammans representerar över 11 biljoner amerikanska dollar av investerarbara tillgångar, strävar efter att minska effekterna av farliga kemikalier på människors hälsa och miljö och att minska de ekonomiska risker de kan orsaka investerare.
Inom initiativet uppmuntrar 20 stora investerare tillsammans, med stöd av ChemSec, stora kemiföretag att öka transparensen och fasa ut farliga kemikalier. Nordeas team för Active Ownership, under ledning av Cecilia Fryklöf, för engagemangsdialoger med de företag som Nordeas fonder investerar i.
Initiativet är ett av 33 gemensamma initiativ som delas med andra internationella investerare.
PFAS-ämnen är en fara för både natur, djur och människor och innebär därför ekonomiska risker och renommérisker.
Cecilia, varför är användningen av farliga kemikalier av intresse för ett företags aktieägare?
Som en ansvarsfull investerare genomför Nordea Asset Management en så kallad dubbel väsentlighetsanalys. Det betyder att vi å ena sidan tar hänsyn till risker kopplade till miljö, klimat och socialt ansvar som kan påverka en investerings finansiella resultat, och å andra sidan hur investeringarna kan påverka miljön och den sociala aspekten eller samhället i stort. Även om dessa två analyser vanligtvis är nära sammanlänkade, bör de inte blandas ihop.
Tillverkning och användning av farliga kemikalier som PFAS har både negativa effekter på natur, djur och människor och därmed även flera finansiella risker och renommésrisker. Just nu pågår ett ökande antal stämningar, och skadeståndskrav, mot företag som undanhållit hälso- och miljörisker som deras produkter och tjänster för med sig. Om dessa stämningar går igenom kan värdet på företagets aktier påverkas negativt.
En annan risk att ta hänsyn till är att EU tittar på att förbjuda hela familjen av PFAS. Och eftersom farliga kemikalier har fått mycket uppmärksamhet i media på sistone finns det också ett ökande konsumentintresse. Konsumenter kräver ökad insyn i samband med farliga kemikalier och de vill veta om de finns inkluderade i de produkter som de köper.
Mot bakgrund av dessa risker är det viktigt för oss som investerare att veta vilka kemikalier företaget faktiskt tillverkar och hur mycket. I vilken utsträckning kan deras produktportfölj påverkas och vilka utmaningar skulle ett förbud innebära? Är de förberedda på kommande förändringar och har de investerat i forskning och utveckling för att hitta andra, mindre skadliga alternativ som kan ersätta PFAS i framtiden? Det är viktiga frågor att bedöma så att våra investeringar behåller sitt värde och även minskar deras negativa påverkan på djur, natur och människor.
Vad har ni gjort i praktiken genom initiativet hittills?
Vi har vidtagit en hel del åtgärder. Vi har gått med i IIHC-initiativet där jag också är en del av styrgruppen. Genom initiativet har investerare i detta skede gemensamt haft möten med 16 av de 50 kemiföretag som ChemSec har rankat. Nordea har tagit ledningen i tre av dessa dialoger.
Vi har också varit inblandade i dialog med företag på branschnivå och med företrädare för EU-kommissionen. Dessutom har vi startat ett eget bilateralt samarbete med producenter, både inom industri- och konsumentsektorn, som ingår i Nordeas fonder. Eftersom vi förutser att dessa företag kommer att påverkas av de kommande regulatoriska kraven samt konsumenternas efterfrågan.
Hur har bolagen reagerat i dialogen?
Det verkar variera. Vi har varit glada att upptäcka att vissa producenter faktiskt är ganska mogna och väl förberedda. De har planer för att fasa ut eller har till och med redan ersatt några av de farliga kemikalier de använder.
Andra är inte riktigt där än och anser i nuläget kanske inte ens att det är möjligt och är därför mer emot de föreslagna regleringsförslagen. I dessa fall måste det noga övervägas om ett sådant bolag i längden ens kan vara en lönsam investering för våra fonders andelsägare, särskilt om EU-förbudet genomförs.
Hur lång tid tror du att den här typen av dialog kommer att ta och vad planerar ni att göra härnäst?
Det är alltid svårt att förutsäga en exakt tidsram. Vi ser att tillsynsmyndigheter i både EU och USA redan ökar restriktionerna och att nya regleringsförslag diskuteras.
Genom dialog med de företag vi investerat i, är vi fast beslutna att fortsätta att uppmuntra, både kemikalieproducenter och bolag som använder kemikalier i sina produkter, till ökad transparens, forskning och utveckling för att hitta säkrare alternativ och engagemang för tidsbestämda avvecklingsplaner. Vi kommer löpande att bedöma hur väl förberedda företagen är för att möta framtida krav och förbli lönsamma.
