Under mer än ett decennium har USA dominerat den globala aktiemarknaden.
Amerikanska aktier har levererat stark avkastning, teknikjättarna har vuxit, dollarn har varit stark och kapital från hela världen har strömmat till Wall Street.
Men nu börjar det synas sprickor i berättelsen om USA som investerarnas självklara förstahandsval. Det kan bli början på en återhämtning för de aktiemarknader som länge har hamnat i skymundan, menar Pierre-Henri Cloarec och Jakob Zierau, som båda är fondförvaltare med fokus på tillväxtmarknader på Nordea Asset Management.
För dem handlar frågan inte bara om huruvida tillväxtmarknaderna fått ett tillfälligt uppsving. Det handlar om huruvida några av de faktorer som under lång tid gjort USA till investerarnas nästan automatiska val håller på att förändras i grunden.
– Det har varit väldigt enkelt att investera i amerikanska aktier och glömma allt annat. Så ser verkligheten inte längre ut på samma sätt, säger Pierre-Henri Cloarec.
Ett namn, många marknader
Tillväxtmarknader, eller emerging markets, omfattar en rad olika ekonomier som befinner sig på ett annat utvecklingsstadium än mogna ekonomier som exempelvis Västeuropa. Dit hör bland annat Kina, Indien, Taiwan och Sydkorea, men även ekonomier i Latinamerika, Östeuropa och delar av Afrika.
Samlingsbegreppet kan dock vara missvisande. Skillnaderna mellan exempelvis Kina och Brasilien är stora, och tillväxten drivs av helt olika faktorer. Samtidigt är möjligheterna många: från e-handel, elbilar och förnybar energi till fintech och halvledare, som är avgörande komponenter i allt från smartphones och elbilar till AI-datorer.
– Den grundläggande investeringsidén är att få exponering mot ekonomier i utveckling, där högre ekonomisk tillväxt, stigande inkomster och en växande medelklass kan skapa förutsättningar för ökad omsättning och lönsamhet i företagen. Samtidigt ger skillnaderna mellan länderna tillgång till många olika tillväxthistorier och möjlighet att sprida investeringarna till andra områden än de som dominerar i USA och Europa, säger Jakob Zierau.
Tio år förändrade investerarnas portföljer
För att förstå varför tillväxtmarknaderna återigen väcker intresse behöver man se på utvecklingen under det senaste decenniet. Medan USA har haft en exceptionellt stark period har tillväxtmarknaderna haft en mer dämpad utveckling. Nordea Asset Management ser just detta långa eftersläp som en möjlig utgångspunkt för en mer långvarig återhämtning.
– När en marknad har halkat efter under ett helt decennium händer något intressant under ytan. Företagen fortsätter att producera, utvecklas och tjäna pengar samtidigt som aktiekurserna står still. Det skapar en fjädereffekt. Förenklat kan man säga att man köper en stark motor till reapris. När utgångsläget är så nedpressat krävs det inte mycket medvind för att utlösa en kraftig och långvarig uppgång när investerarna väl upptäcker rabatten, säger Jakob Zierau.
De många åren av amerikansk dominans har också satt avtryck i investerarnas portföljer. Globalt har investerare omkring sex procent av sina aktieinvesteringar placerade i tillväxtmarknader, trots att tillgångsslaget utgör ungefär elva procent av det globala jämförelseindexet. Samtidigt handlas aktier på tillväxtmarknader med omkring 39 procents rabatt jämfört med aktier på utvecklade marknader, mätt som förväntat pris i förhållande till vinst.
Men det är inte bara de låga värderingarna som lockar. Även företagens vinstutveckling har förbättrats.
– Vi ser nu en vinsttillväxt som är betydligt högre än på de utvecklade marknaderna, samtidigt som prognoserna har justerats upp gång på gång. Det ger ett vinstmomentum som är svårt att hitta någon annanstans just nu, säger Pierre-Henri Cloarec.
Marknaden har redan börjat reagera. Sedan slutet av 2024 har MSCI Emerging Markets stigit med 63 procent jämfört med 31 procent för MSCI World. Det säger inget säkert om framtida avkastning, men visar att rörelsen redan är i gång.
Skiftet började i USA
Det mest intressanta med det möjliga uppsvinget är dock att orsaken kanske inte främst finns i tillväxtmarknaderna själva utan i USA. Donald Trumps återkomst till Vita huset och de omfattande tullbesked som presenterades i april 2025 har ökat osäkerheten kring den amerikanska ekonomiska politiken. Därmed har också bilden av USA som det självklara målet för globalt kapital börjat ifrågasättas.
– Det handlar inte om att USA plötsligt blivit en dålig plats att investera på. Men några av de fördelar som fått investerare att betala höga priser för amerikanska aktier är inte längre lika självklara, säger Jakob Zierau.
En av dessa fördelar har varit amerikanska bolags omfattande aktieåterköp.
När ett bolag köper tillbaka sina egna aktier minskar antalet aktier på marknaden. De kvarvarande aktieägarna äger därmed en större andel av bolaget, och vinsten per aktie stiger i regel. Jakob Zierau liknar det vid en tårta: tårtan är lika stor, men om färre ska dela på den får alla större bitar.
– På tillväxtmarknaderna har många bolag historiskt gjort det motsatta och gett ut nya aktier, vilket har spätt ut befintliga aktieägares ägande. Men även här ser vi förbättringar i bolagsstyrningen. Tillsammans med högre vinsttillväxt kan det skapa en extra medvind som investerarna ännu inte fullt ut verkar värdera, säger han.
Samtidigt har dollarn försvagats, vilket historiskt har gynnat tillväxtmarknader.
– När dollarn försvagas tenderar investerare att öka sina investeringar i tillväxtmarknader. Det är positivt för både valutorna och aktiemarknaderna och kan skapa en positiv självförstärkande effekt, säger Pierre-Henri Cloarec.
När dollarn försvagas tenderar investerare att öka sina investeringar i tillväxtmarknader. Det är positivt för både valutorna och aktiemarknaderna och kan skapa en positiv självförstärkande effekt.
Halva världsekonomin men en tiondel av aktiemarknaden
Enligt Pierre-Henri Cloarec har den ökade politiska osäkerheten i USA också gjort det relevant att ställa en fråga som investerare länge inte haft så stor anledning att fundera över: Varför ska amerikanska aktier fortsatt värderas så mycket högre än andra marknader?
Det leder till ett centralt perspektiv på tillväxtmarknader: skillnaden mellan deras betydelse för världsekonomin och deras vikt på aktiemarknaden.
– Merparten av världens befolkning bor här, det är den yngsta delen av världens befolkning. Tillväxtmarknader står för ungefär hälften av världens BNP men bara omkring tio procent av det globala aktieindexet räknat i marknadsvärde. Och det är här i princip allt du använder i vardagen produceras, säger Jakob Zierau.
Taiwan spelar exempelvis en nyckelroll i produktionen av avancerade halvledare, Kina tillverkar och monterar stora mängder elektronik och Vietnam har blivit ett viktigt produktionsland för bland annat smartphones. Omkring hälften av Samsungs globala produktion av mobiltelefoner sker exempelvis i Vietnam.
– Därför handlar tillväxtmarknader inte bara om ekonomier som kan växa sig större och rikare i framtiden. De spelar redan i dag en central roll i världsekonomin, men det återspeglas inte fullt ut i investerarnas portföljer. Poängen är inte att tillväxtmarknader ska ersätta USA, utan snarare att de kanske väger för lätt, säger Jakob Zierau.
Om vi får en djup global lågkonjunktur eller en recession i USA har det historiskt varit negativt för tillväxtmarknaderna.
Återhämtningen kan fortfarande komma av sig
Ett attraktivt utgångsläge är dock inte detsamma som en garanti för hög avkastning.
– Om vi får en djup global lågkonjunktur eller en recession i USA har det historiskt varit negativt för tillväxtmarknaderna, säger Pierre-Henri Cloarec.
Samtidigt kan beroendet av USA vara på väg att minska. Länderna inom tillväxtmarknadssegmentet handlar i allt större utsträckning med varandra, vilket över tid kan göra dem mindre beroende av efterfrågan från USA och andra utvecklade ekonomier.
Det finns också en annan risk. Om de stora amerikanska teknikbolagens omfattande AI-investeringar börjar generera betydande intäkter snabbare än väntat kan investerarnas intresse för amerikanska aktier få ytterligare skjuts.
– Det behöver dock inte vara dåliga nyheter för tillväxtmarknader. Fler investeringar i AI innebär också ökad efterfrågan på den hårdvara som i stor utsträckning produceras på tillväxtmarknaderna, säger Jakob Zierau.
USA:s tid är med andra ord inte förbi. Men efter ett årtionde av amerikansk dominans har investerarna återigen fått anledning att lyfta blicken och se sig om efter möjligheter på andra håll.
