Fram till nyligen var Europas väletablerade ekonomiska modell relativt enkel. Den gynnades av billig rysk energi, effektiva globala leveranskedjor och ett förhållandevis stabilt säkerhetspolitiskt läge. Så ser det inte längre ut. Pandemin och dess följder, Rysslands invasion av Ukraina, nya spänningar i handelspolitiken och en mer fragmenterad geopolitisk världsordning har tydliggjort Europas sårbarheter.
Europas utmaningar beskrevs tydligt i Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft från 2024. Sedan dess har utmaningarna i allt större utsträckning mötts med planering och investeringar från både offentlig och privat sektor. Strategisk autonomi håller på att utvecklas från ett brett politiskt begrepp till en ekonomisk drivkraft. Från elnät och försvarssystem till halvledare, digital infrastruktur och industriell automatisering skapar investeringarna för att stärka Europas motståndskraft ny efterfrågan i stora delar av ekonomin.
De största europeiska bolagen kan få en betydande andel av de offentliga investeringar som skapar de största rubrikerna. Men en del av den ekonomiska aktivitet som investeringscykeln skapar kan finnas längre ned i leveranskedjan.
Omfattningen är betydande. Draghi-rapporten uppskattar att Europa fram till 2030 behöver ytterligare investeringar på 750–800 miljarder euro per år för att nå målen inom konkurrenskraft, energiomställning, digitalisering och försvar.¹
Den centrala frågan för investerare är om den nuvarande investeringscykeln kan leda till varaktiga produktivitetsförbättringar och långsiktig tillväxt. Och i så fall vilka europeiska branscher och företag som är bäst positionerade för att dra nytta av omställningen.
Det är en viktig skillnad. Möjligheterna finns inte nödvändigtvis bara i de sektorer som får de största offentliga anslagen, utan också bland de företag som levererar den utrustning, mjukvara, komponenter och tekniska expertis som krävs för att investeringarna ska kunna omsättas i konkreta projekt.
Stärkt motståndskraft inom energi
Det finns redan tecken på betydande investeringar. Som en viktig del av Europas pågående strategiska omställning driver behovet av en mer motståndskraftig energiförsörjning investeringar i den infrastruktur som krävs för elektrifieringen.
Europa har kraftigt minskat sitt beroende av rysk gas via rörledningar, men är fortfarande exponerat mot de globala energimarknaderna, inklusive priserna på LNG, flytande naturgas, och geopolitiska störningar som påverkar viktiga försörjningsvägar. De senaste konflikterna i Mellanöstern har återigen visat hur geopolitiska spänningar kan påverka energimarknaderna och den långsiktiga prissättningen. Det stärker de ekonomiska argumenten för mer inhemsk energiproduktion, större kapacitet i elnäten, energilagring och energieffektivisering.
Istället för investeringar i utvinning och prospektering, exempelvis provborrningar, eller kortsiktig produktion av fossila bränslen som skifferolja och skiffergas, finns bredare investeringsmöjligheter inom elnät och överföring. Det handlar bland annat om att uppgradera åldrande nät och system så att de kan hantera en växande efterfrågan på elektricitet från förnybara energikällor, industri, datacenter och transporter.
Även områden längre ned i elektrifieringskedjan kan vara intressanta, exempelvis energieffektivisering av byggnader, värmepumpar, energilagring och teknik för styrning av el och energiförbrukning.
Siffrorna illustrerar omfattningen av utmaningen. EU-kommissionen bedömer att det fram till 2030 behövs investeringar på 584 miljarder euro i elinfrastruktur, samtidigt som EU:s elförbrukning väntas öka med omkring 60 procent mellan 2023 och 2030.² På längre sikt bedömer kommissionen att det fram till 2040 kommer att behövas omkring 730 miljarder euro för utveckling av distributionsnäten och 477 miljarder euro för utveckling av transmissionsnäten.³
Förnybar energiproduktion är fortfarande viktig, men en kraftig utbyggnad av kapaciteten kräver samtidigt bättre och mer flexibla elnät. Det innebär att investeringarna även omfattar reglerade elnät, utrustningsleverantörer och industriella leveranskedjor som stödjer elektrifieringen.
Det skapar investeringsmöjligheter längs en värdekedja som sträcker sig långt utanför energibolagen själva, bland annat inom transformatorer, ställverk, kablar, system för energistyrning, automatisering av elnät och specialiserade ingenjörstjänster.
Investera i Europa
Insikter och inspiration från Europas marknader och våra Europafonder
Läs om Europa
Nya krav på Europas säkerhet
Utöver en mer motståndskraftig energiförsörjning står säkerhet högt på Europas agenda. Hot som tidigare var relativt ovanliga, både territoriella och digitala, har utvecklats till strukturella utmaningar som påverkar politiska beslut, kapitalallokering och långsiktiga strategier.
Det har fått regeringar och institutioner att mobilisera betydligt större investeringar i militära system, flyg- och rymdteknik, kritisk infrastruktur, dataskydd och säker kommunikation. Målet är att stärka Europas kontroll över kritisk kapacitet inom försvar och cybersäkerhet samtidigt som beroendet av externa partners minskar.
EU:s medlemsländer spenderade 343 miljarder euro på försvar under 2024, en ökning med 19 procent jämfört med 2023. Försvarsinvesteringarna översteg för första gången 100 miljarder euro och uppgick till cirka 106 miljarder euro, samtidigt som inköpen av försvarsmateriel ökade med 39 procent till 88 miljarder euro.⁴
För investerare går kapitalet inte bara till de stora försvarskoncernerna, utan också till ett bredare ekosystem av företag som levererar stödjande teknik, specialiserade komponenter, säkra system och nödvändiga tjänster. Det kan bredda investeringsmöjligheterna på den europeiska marknaden.
Det är särskilt relevant eftersom modern försvarsupphandling blir alltmer teknikintensiv. Radar- och sensorsystem, drönare och teknik för att bekämpa drönare, elektronisk krigföring, säker kommunikation, framdrivningssystem, halvledare, specialmaterial och cybersäkerhet kräver omfattande leverantörsnätverk.
Investeringsmöjligheterna kan därför sträcka sig bortom de största försvarsbolagen till specialiserade företag som ingår i Europas försvarsrelaterade leveranskedjor.
Pandemin och dess följder, Rysslands invasion av Ukraina, nya spänningar inom handelspolitiken och en mer fragmenterad geopolitisk världsordning har tydliggjort Europas sårbarheter.
Möjligheter bland små och medelstora bolag
Precis som inom försvarsområdet kommer Europas bredare revitalisering inte enbart att vara beroende av de stora, välkända bolagen. Även specialiserade företag som levererar den teknik, de komponenter och den expertis som krävs för att omsätta ambitiösa planer i praktiken kan spela en viktig roll. Det är särskilt relevant bland europeiska small- och mid cap-bolag.
Dessa företags ekonomiska betydelse är stor. EU har omkring 34 miljoner små och medelstora företag, som tillsammans utgör 99,8 procent av alla företag. Under 2025 ökade de små och medelstora företagens reala förädlingsvärde med 2,5 procent, medan sysselsättningen ökade med 1,0 procent. Små och medelstora företag är inte samma sak som börsnoterade small- och mid cap-bolag, men siffrorna illustrerar bredden i Europas entreprenörs- och industribas utanför de största börsnoterade bolagen.⁵
Företag inom exempelvis sensorer, energistyrning, industriell automatisering, cybersäkerhet, utrustning för elnät och specialiserade ingenjörstjänster kan spela en viktig roll i den bredare omställningen, samtidigt som de ofta får mindre uppmärksamhet än de största bolagen.
För investerare är det en viktig skillnad. De största europeiska bolagen kan få en betydande andel av de offentliga investeringar som skapar de största rubrikerna. Men en del av den ekonomiska aktivitet som investeringscykeln skapar kan finnas längre ned i leveranskedjan. En specialiserad tillverkare av komponenter till elnätet, ett företag inom industriell automatisering eller en nischad leverantör till försvarsindustrin kan exempelvis ha en direkt koppling till de underliggande investeringarna.
Utmaningen är därför att skilja mellan företag som enbart är exponerade mot Europas omställning och företag som har den teknik, marknadsposition och genomförandeförmåga som krävs för att faktiskt kunna dra ekonomisk nytta av utvecklingen.
Utvalda europeiska bolag, särskilt utanför de största aktieindexen, kan samtidigt ge investerare exponering mot dessa strukturella trender. Värderingen bör dock inte vara det enda argumentet för en investering. Andra relevanta faktorer är exempelvis om den strukturella efterfrågan syns i omsättningstillväxten, hur marginaler och kapitalavkastning utvecklas samt storleken på bolagens potentiella marknader.
Den centrala frågan för investerare är om den nuvarande investeringscykeln kan leda till varaktiga produktivitetsförbättringar och långsiktig tillväxt. Och i så fall vilka europeiska branscher och företag som är bäst positionerade för att dra nytta av omställningen.
Investeringar i grunden för Europas framtid
Europas investeringsbehov är i allt högre grad koncentrerade till grunden för kontinentens framtida ekonomiska och strategiska säkerhet. Att säkra energiförsörjningen, stärka Europas industriella kapacitet och investera i försvar och cybersäkerhet kan kräva omfattande och långsiktiga investeringar.
Omfattningen och den långsiktiga karaktären på dessa behov pekar på att Europas investeringscykel kan sträcka sig långt bortom den omedelbara reaktionen på de geopolitiska utmaningar vi står inför i dag.
För investerare är därför en central fråga var investeringarna i slutändan kommer att hamna. De företag som kan vara positionerade för att dra nytta av utvecklingen är inte nödvändigtvis de största eller mest uppenbara. Det kan också vara specialiserade företag som levererar den utrustning, teknik och expertis som behövs för att omsätta Europas investeringsplaner i konkreta projekt.
_________________________________________________________________________________
Källor:
1. Europa-Kommissionen, The future of European competitiveness: Report by Mario Draghi, 2024.
2. Europa-Kommissionen, EU investing in energy infrastructure, oktober 2024.
3. Europa-Kommissionen, EU guidance on ensuring electricity grids are fit for the future, juni 2025.
4. European Defence Agency, Defence Data 2024-2025 report.
5. Europa-Kommissionen, Annual Report on European SMEs 2025/2026.
