De tre vanligaste fondtyperna är aktiefonder, räntefonder och blandfonder och det är ofta de som utgör grunden i ett fondsparande. Det finns även andra typer av fonder med olika inriktningar och egenskaper men här fokuserar vi på dessa tre och beskriver hur de skiljer sig åt när det gäller innehåll, risk och hur de påverkas av marknadens utveckling.
Målet för alla fondtyper är att leverera en god avkastning, men hur stor den avkastningen blir beror ofta på vilken typ av värdepapper fonden investerar i. Om en fond investerar i värdepapper med hög risk kan värdet svänga mer, både upp och ner. Medan om en fond gör investeringar med lägre risk håller sig värdet generellt mer stabilt.
Vad är en aktiefond?
Aktiefonder investerar i aktier, det vill säga ägarandelar i företag. När du sparar i en aktiefond sprids dina pengar över flera bolag, ofta är de även spridda inom olika branscher och regioner. Fondens värde påverkas i sin tur av hur de företag som ingår i fonden utvecklas, samt av hur aktiemarknaden i stort rör sig.
Eftersom aktiefonder är kopplade till börsens utveckling kan fondens värde svänga kraftigt, både uppåt och nedåt. Allt ifrån ekonomiska förändringar och bolagsresultat till globala händelser påverkar hur priset på aktier utvecklas och det påverkar därmed också aktiefonder. Även om aktiemarknaden har en tendens att svänga kraftigt upp och ner, har den historiskt sett utvecklats mycket positivt över tid. Därför används ofta aktiefonder i sparande med längre tidshorisont, där sparandet kan få variera över tid och där man ger marknaden en chans att återhämta sig.
Av dessa tre fondtyper är aktiefonder den som generellt innebärhögst risk, men har också möjlighet till att generera högst avkastning.
Vad är en räntefond?
Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper, till exempel obligationer och statsskuldväxlar. Räntebärande värdepapper är finansiella instrument där du lånar ut pengar till staten, kommuner eller företag i utbyte mot ränta. Dessa värdepapper har ofta en bestämd löptid (det vill säga hur lång tid värdepappret löper till förfall och lånet betalas åter) och ger ränta, vilket gör att räntefonder vanligtvis rör sig mindre i värde än aktiefonder.
Det finns både korta och långa räntefonder. Korta räntefonder investerar i värdepapper med kort löptid och har en stabilare utveckling. Medan långa räntefonder placerar i värdepapper med längre löptid, vilket kan ge högre avkastning men med en större känslighet för ränteförändringar.
Risken i räntefonder påverkas främst av ränteläget och av vem som har gett ut de räntebärande värdepapperen som fonden investerar i. Statliga obligationer innebär ofta lägre risk än företagsobligationer, eftersom kreditrisken skiljer sig åt. Kreditrisk innebär hur stor risk det är att den som lånat pengar av dig inte kan betala tillbaka. Ju större kreditrisken är, desto större ränta får du för att du lånar ut dina pengar till den som gett ut det räntebärande värdepappret.
Eftersom räntefonder inte är direkt kopplade till aktiemarknaden påverkas de ofta mindre av börsens upp- och nedgångar. Det gör att svängningarna i räntefonders värde vanligtvis är mindre än i aktiefonder.
Av dessa tre fondtyper är räntefonder den fondtyp som generellt innebär lägst risk och svänger minst i värde. Observera att det finns undantag, exempelvis high yield-obligationer, som innebär högre risk.
Vad är en blandfond?
En blandfond är som en blandning av aktiefonder och räntefonder, den investerar nämligen i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan aktier och räntor kan antingen vara fast eller så kan den variera över tid, beroende på fondens strategi. Vissa blandfonder har en tydlig fördelning, till exempel 60 procent aktier och 40 procent räntor, medan andra är mer flexibla och kan justera innehållet beroende på marknadsläget.
Eftersom det är en blandning av aktier och räntor så hamnar blandfonders risk vanligtvis mellan aktiefonder och räntefonder. Risken beror bland annat på hur stor andel av fonden som är placerad i aktier respektive räntor. Ju större aktieandel, desto mer kan fondens värde svänga. Räntedelen bidrar ofta till att dämpa svängningarna, men innebär inte att risken för värdeförändringar försvinner.
Bra byggstenar
Det här är de tre vanligaste fondtyperna, som ofta används som byggstenar i ett fondsparande. De har olika egenskaper och påverkas av marknaden på olika sätt, men de kompletterar varandra och bygger tillsammans en bra sparportfölj. Genom att förstå vad varje fondtyp bidrar med blir det lättare att se hur de samverkar och hur de kan bidra i ett fondsparande över tid.
För samtliga fondtyper finns det ytterligare aspekter man kan ta hänsyn till. Det finns fonder med olika geografisk inriktning, till exempel Sverige eller globalt, olika branschfokus eller olika sätt att ta hänsyn till hållbarhet. Även risknivå, avgift och förvaltningsstil kan skilja sig åt inom samma fondkategori. Det gör att fondtyperna kan kombineras och anpassas på olika sätt i en portfölj.
Investeringar innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor.
