40 graders kvävande värme, kaotisk trafik, tätt packade människomassor och öronbedövande oväsen. Och så plötsligt sval luftkonditionering, bra restauranger, intressanta butiker och ett behagligt lugn.
För de flesta i Norden är ett köpcentrum knappast det första man förknippar med ekonomisk utveckling. Men i Indien kan det vara ett mycket konkret exempel på den typ av långsiktig tillväxt som portföljförvaltarna Jakob Zierau och Pierre-Henri Cloarec hos Nordea Asset Management söker efter på tillväxtmarknaderna, så kallade Emerging markets, som består av en rad mycket olika ekonomier som befinner sig i ett annat utvecklingsskede än mogna ekonomier som exempelvis Västeuropa.
Ett modernt indiskt köpcentrum är nämligen inte nödvändigtvis bara en plats dit man går för att köpa ett par skor. I storstädernas hetta och kaos fungerar det också som en plats för att träffas, äta och umgås, och därmed som en destination i sig själv.
– Om man aldrig har varit i Indien förstår man inte hur kaotiskt och varmt det kan vara. En av de platser där det är lugnt och svalt är köpcentren, som i högre grad är en lokal kulturell mötesplats än bara en samling butiker, så som vi ofta ser dem, säger Jakob Zierau.
Skillnaden mellan idag och imorgon
För en investerare ligger potentialen i kombinationen. Indien har 1,4 miljarder invånare och relativt få moderna köpcentrum. Samtidigt växer medelklassen och hushållens inkomster, vilket enligt förvaltarna kan leda till ökad konsumtion. Därför har Nordea Asset Management bland annat investerat i Phoenix Mills, som driver köpcentrum i flera indiska storstäder.
Köpcentrumen är ett konkret exempel på en av flera långsiktiga tillväxtfickor som förvaltarna har identifierat på tillväxtmarknaderna, emerging markets. Det handlar om stigande välstånd och konsumtion, ökad tillgång till finansiella tjänster, bättre tillgång till sjukvård, teknologisk utveckling samt den gröna omställningen.
Gemensamt för dessa teman är att förvaltarna inte bara intresserar sig för hur stort eller välmående ett marknadssegment är idag, utan framför allt för de platser där förändringen kan bli som störst.
– I den utvecklade världen förändras BNP per capita inte särskilt mycket. Den är redan mycket hög. Men i ett land som Indien kan inkomsterna för en stor del av befolkningen kanske fördubblas eller tredubblas under det kommande decenniet, säger Jakob Zierau.
Han kallar det delta, ett matematiskt begrepp för skillnaden mellan två värden. Som förvaltare letar han alltså inte bara efter de platser där välståndet redan är högt, utan efter dem där språnget mellan idag och imorgon kan bli som störst. Om inkomsterna förändras markant kan människors vardag också göra det. Det kan påverka vad människor äter, var de handlar, hur de betalar och vilka vårdtjänster de efterfrågar. På andra håll kan det vara ny teknik eller energisystem under förändring som skapar nya marknader för företagen.
I den utvecklade världen förändras BNP per capita inte särskilt mycket. Den är redan mycket hög.
När det första bankkontot blir en tillväxthistoria
Medan köpcentret är en bild av stigande välstånd ser nästa tillväxtområde helt annorlunda ut.
I Latinamerika handlar förändringen bland annat om något så grundläggande som att få tillgång till ett bankkonto, ett betalkort eller ett lån. Självklara saker för oss, men inte för miljontals människor på tillväxtmarknaderna.
– Det finns fortfarande väldigt många människor som är på väg in i det finansiella systemet. Att få ett kreditkort och kunna använda det för att köpa varor är en mycket stor förändring, säger Jakob Zierau.
För den enskilda personen kan det innebära tillgång till finansiella tjänster som tidigare varit utom räckhåll. För en bank kan det innebära en potentiell ny kund. Ett av de bolag som förvaltarna investerar i är den digitala banken Nubank. Bolaget har sin största marknad i Brasilien men har även etablerat sig i bland annat Mexiko, där endast omkring 40 procent av befolkningen har ett bankkonto.
– Det innebär en stor potential för digitala banker som Nubank i takt med att fler människor får tillgång till det finansiella systemet, säger Jakob Zierau.
När ökat välstånd skapar nya behov
Även inom det tredje tillväxtområdet, bättre tillgång till sjukvård, försöker förvaltarna hitta bolag som befinner sig mitt i en utveckling som fortfarande har en lång väg kvar. På flera tillväxtmarknader är tillgången till behandling och kvaliteten på sjukvården fortfarande långt ifrån den nivå som finns i de utvecklade ekonomierna. Samtidigt kan stigande välstånd skapa ökad efterfrågan på bättre vård och behandling. Därför investerar förvaltarna bland annat i bolag inom privata sjukhus i Indien och apotekskedjor i Brasilien.
I Kina ser förvaltarna samtidigt en annan typ av utveckling, där lokala bioteknikföretag har börjat spela en allt större roll i utvecklingen av nya behandlingar, bland annat inom cancer och fetma.
– Det visar också att delta inte behöver se likadant ut överallt. I Indien kan tillväxten komma av att fler får tillgång till bättre vård. I Kina kan den komma från företag som blir allt bättre på att själva utveckla nya läkemedel, förklarar Pierre-Henri Cloarec.
AI visar hur snabbt förändring kan ske
Det fjärde tillväxtområdet, teknologisk utveckling, är det som syns tydligast just nu. Den globala boomen kring artificiell intelligens (AI) har skapat en stark efterfrågan på chip, minnen och annan hårdvara, och har placerat framför allt Taiwan och Sydkorea i centrum av den globala AI-värdekedjan.
I början av 2026 förväntade sig analytikerna, enligt Nordea Asset Management, en vinsttillväxt på omkring 40 procent i IT-sektorn på tillväxtmarknaderna. Bara några månader senare hade prognosen höjts till omkring 140–150 procent, i takt med att efterfrågan på AI-utrustning visade sig vara betydligt starkare än väntat.
– Sett genom delta-glasögonen handlar det inte bara om att AI är en stor industri. Det intressanta är hastigheten och omfattningen av den förändring som pågår, och de företag i Taiwan och Sydkorea som levererar den fysiska tekniken bakom utvecklingen. Här kan ett teknologiskt skifte på kort tid öka efterfrågan så kraftigt att förväntningarna på företagens vinster måste skrivas upp markant, säger Jakob Zierau.
Om man aldrig har varit i Indien förstår man inte hur kaotiskt och varmt det kan vara. En av de platser där det är lugnt och svalt är köpcentren, som i högre grad är en lokal kulturell attraktion än bara en samling butiker, så som vi ofta ser dem.
Ett kinesiskt batteri handlar om mer än klimatet
Det femte tillväxtområdet är den gröna omställningen, där Kina har en stark position inom bland annat batterier, energilagring och förnybar energi. Men Jakob Zierau pekar också på en mindre uppenbar drivkraft bakom Kinas satsningar, som inte bara handlar om klimatet utan även om energioberoende. Kina importerar stora mängder energi, och om landet i stället kan producera en större del av energin självt, bland annat genom sol- och vindkraft, och lagra den i batterier, blir det mindre beroende av energi från omvärlden. Den gröna omställningen får därmed också en geopolitisk dimension.
– Det är bra för miljön och för de miljarder människor som bor där. Men det är också bra för självständigheten. Om man kan göra det rent i sitt eget land, varför skulle man då inte göra det? säger Jakob Zierau.
Han pekar på att Indien står inför några av samma utmaningar som nettoimportör av energi och har börjat röra sig i samma riktning. Batteriet blir därmed inte bara en klimathistoria, utan också ett verktyg för att minska ett lands beroende av energiförsörjning utifrån.
I Indien kan tillväxten komma av att fler får tillgång till bättre vård och behandling. I Kina kan den komma från företag som blir allt bättre på att själva utveckla nya läkemedel.
Fem historier, samma jakt
Även om ett köpcentrum i Indien, en ny bankkund i Latinamerika, ett kinesiskt bioteknikbolag, en chiptillverkare i Taiwan och ett batteri i Kina vid första anblicken inte har särskilt mycket gemensamt, representerar de olika svar på samma fråga: Var kan skillnaden mellan idag och imorgon bli särskilt stor när det gäller företagens möjligheter att växa?
– Om man kan hitta aktier som är exponerade mot dessa segment kan man se betydligt högre tillväxt än vad man kanske hittar på andra håll, säger Jakob Zierau.
Därför kan jakten på tillväxt på tillväxtmarknaderna, emerging markets, föra förvaltarna till många olika platser: från det första bankkontot till den avancerade AI-kretsen, och från ett kinesiskt batteri till ett svalt köpcentrum mitt i 40-gradig indisk hetta.
Den gemensamma nämnaren är inte vad företagen gör idag, utan hur mycket deras marknad kan förändras imorgon.
