Miljarder strömmar till fond som investerar i Europas självständighet

Att minska Europas sårbarhet är värt att investera i.

Det budskapet har gått rakt in hos investerarna, som har investerat nästan fem miljarder kronor i fonden Nordea Empower Europe, som lanserades för bara ett år sedan.

– Strategin är att försöka fånga de investeringsmöjligheter som uppstår i kölvattnet av den omställning som sker i takt med att Europa rör sig mot större självbestämmande inom viktiga delar av vårt samhälle, såsom försvar, produktion och energiförsörjning, berättar René Møller Petersen, som är portföljförvaltare för fonden Nordea Empower Europe.

I den meningen är fonden inte bara en investeringsfond, utan också en spegelbild av Europas uppvaknande.

– För tio år sedan var den rådande världsbilden att vi var på väg mot en global värld med samma värderingar, där en växande medelklass skulle innebära att alla fick det bättre. Den tankegången är inte lika aktuell idag. Vi har insett att Europa måste skapa sin egen identitet och styrka i en värld som är så fragmenterad att den alltmer påminner om Game of Thrones, konstaterar René Møller Petersen.

Han hänvisar till de fyra block vi ser just nu: Ryssland, som har en agenda att vinna territorium. Kina, som har en agenda att bli världsledande inom industrivaror. USA, som har en svårtolkad agenda, men som i varje fall inte längre kan kallas vår storebror och som i hög grad använder sina resurser på Stillahavsfrågan. Och slutligen Europa, en region som länge levt i stabilitet, men som nu står inför utmaningar på många fronter.

– Ett nytt, starkt Europa är nödvändigt om vi vill bevara vår välfärdsstat, levnadsstandard och våra värderingar. Bara det senaste året har Danmark blivit pressade av USA i frågan om Grönland. Spanien har haft stora konflikter med Trump när det gäller tullar. Och tillsammans med hela energikrisen 2.0, inte minst när det gäller Hormuzsundet, visar det senaste årets händelser hur europeisk motståndskraft inom försvar, produktion och energiförsörjning bara blivit ännu mer angelägen. Och därmed ännu viktigare att investera i, eftersom vi inte kan spara oss ur problemen, säger René Møller Petersen.

Investeringar ska minska sårbarheten

Fonden investerar också i lösningar som kan göra Europa mer självförsörjande – så att vår energiförsörjning inte längre ligger i händerna på Ryssland, vår produktion inte flyttas till Kina i samma utsträckning och vår säkerhet inte är alltför beroende av USA.

– Vi kommer inte att vara helt oberoende i alla avseenden, eftersom vi är en del av en global värld. Men framöver ska vi inte vara lika sårbara för händelser som kring Hormuzsundet, som egentligen inte har något med oss att göra men plötsligt får stor påverkan på oss, ger René Møller Petersen som exempel.

För att göra investeringarna i europeiskt försvar, produktion och energiförsörjning mer konkreta ur ett investeringsperspektiv har ett antal underteman definierats inom de tre övergripande temana. Det gör det möjligt att styra fondens investeringar mot specifika lösningar. Till exempel kan energiresiliens uppnås genom mer förnybar energi och en bättre förmåga att transportera el från områden med överskott till områden där efterfrågan är större än den lokala produktionen.

– Det innebär till exempel att det är viktigt att investera i fler turbiner och ett större, betydligt mer flexibelt elnät, så att vi har den mängd elektricitet vi behöver till exempelvis elbilar och datacenter, och kan flytta elen dit den behövs, förklarar René Møller Petersen.

Försvarstemat släpar efter – men kommer att växa

När han ser tillbaka på det senaste året är han något överraskad över att försvarstemat har utvecklats svagast i fonden, men när han går djupare in i orsakerna är det ändå förståeligt.

– Industrin har en produktionsvärdekedja som i praktiken har varit under press i 30 år. Samtidigt förväntas den nu på kort tid leverera tillväxt på 40–50 procent per år, med order som är både större och mer komplexa än vad industrin är van med. Dessutom extrapolerar aktiemarknaden utifrån erfarenheterna i Ukraina och Mellanöstern, där krigföringen just nu i stor utsträckning handlar om drönare snarare än dyra stridsvagnar och flygplan. Men det är lite av en missuppfattning, menar han.

Just nu står frontlinjen i Ukraina i princip stilla. I ett bälte på 20–40 kilometer finns inga människor, men däremot ett stort antal drönare som försöker slå ut varandra. En liknande utveckling syns i Mellanöstern, där Irans svar mot USA bland annat har bestått av omfattande drönarangrepp.
Det leder till den felaktiga slutsatsen att framtidens krigföring kommer att se helt annorlunda ut än tidigare – och därmed skilja sig från det som fonden investerar i. Ur det perspektivet minskar behovet av fordon och annan utrustning för att förflytta material. Det är också en förklaring till att vissa bolag inom försvarssektorn, som tillverkar flygplan, stridsvagnar och ammunition, har fallit sedan början av året.

– Marknaden agerar som om vi kan ersätta ett F35-flygplan som kostar miljarder dollar med en drönare för 40 000 dollar. Men man ska komma ihåg att det utgår från premissen att frontlinjen i Ukraina står stilla. Så snart frontlinjen rör sig måste människor, utrustning och logistik flytta med. Och därför tror jag att vi kommer att se försvarstemat växa, säger han.

Konkurrensnackdelar ska utjämnas

René Møller Petersen ser flera möjliga vägar framåt när det kommer till produktionen i Europa. Antingen producerar vi varor i länder som Marocko eller Turkiet, som står närmare Europa än Kina både geografiskt och politiskt. Eller så flyttar vi tillbaka produktionen till Europa. Det kan ske genom investeringar i automatisering, som i dag är betydligt mer realistiska än när industrijobb tidigare flyttade till Kina. Samtidigt är det avgörande att minska Europas konkurrensnackdel gentemot Kina, där många industrier är statligt stödda. Det har under lång tid bidragit till att verksamhet flyttats från Europa.

– EU-kommissionen har gjort det klart att kinesiska producenter framöver ska producera med lokal arbetskraft, lokal know-how och lokala råvaror, så att konkurrensen blir rättvis. Polestar får alltså gärna ta marknadsandelar från Renault, men det ska ske på lika villkor, och det är ett rättvist sätt att göra det på, säger René Møller Petersen, som hoppas att EU-kommissionens tydliga besked inte urvattnas genom systemet, så att EU slutar med att fragmenteras i stället för att enas.

– Vi trodde att globaliseringen skulle göra oss alla rikare och bättre, men nu har världen i stället blivit lite skrämmande. Därför måste vi öka våra försvarsutgifter, försöka förbättra vår energiförsörjning samt minska vårt industriella beroende av Kina, säger han.

Det kan man bli nedstämd över. Men man kan också se det som en möjlighet att stärka en gemensam europeisk identitet som kanske har saknats.

– Jag upplever att det finns en vilja till större samhörighet i en svåröverskådlig värld. Det kräver en europeisk identitet baserad på våra gemensamma kärnvärden, säger René Møller Petersen.