Professor: Vi är inte i en finanskris, men USA utgör en reell risk

För att börja med det positiva: Trots att ekonomin är orolig just nu är risken för en regelrätt finanskris inte särskilt stor. Under de senaste 15 åren har en rad åtgärder införts i det ekonomisk-politiska systemet som effektivt minskar riskerna.

Det menar Svend Erik Hougaard Jensen, professor i ekonomi vid Copenhagen Business School och tidigare medlem i det danska Systemiska riskrådet, som löpande ger regeringen råd för att förebygga nya kriser i finanssektorn.

– Men det betyder inte att ekonomin är fri från risker. Det finns gott om osäkerheter, vilket gör att misstro, räntehöjningar och fallande bostadspriser fortfarande står på agendan. Skillnaden är att effekterna är mindre än vi sett tidigare, tillägger han.

Därför är ekonomin mer robust i dag

En viktig förklaring är att Systemiska riskrådet ger regeringen råd om storleken på den så kallade kontracykliska kapitalbufferten. Bufferten ska fungera som ett skydd i tider av finansiell oro och är ett extra kapitalkrav på bankerna som infördes efter finanskrisen för att stärka motståndskraften i det finansiella systemet. Om bufferten är för låg kan regeringen kräva att bankerna håller inne med kapital – pengar som då varken får lånas ut eller delas ut till aktieägare – när ekonomin riskerar att bli överhettad.

– Bara det faktum att ett sådant råd finns, där centrala aktörer möts regelbundet, har en stabiliserande effekt. Det minskar risken för att problem byggs upp i det tysta. Det är ett tydligt exempel på att vi har lärt oss av finanskrisen 2008 och stärkt de politiska och regulatoriska institutionerna. Då var vi nära en situation som påminde om depressionen på 1930‑talet, med bankkonkurser, företagsnedläggningar, fallande aktiekurser, förlorade bostäder, stigande arbetslöshet och fallande BNP, säger Svend Erik Hougaard Jensen.

Både på 1930‑talet och 2008 handlade det om regelrätta finanskriser. Enligt Svend Erik Hougaard Jensen kännetecknas de av att vara djupa och systemiska – de slår inte bara mot enskilda personer, företag eller sektorer, utan sprider sig genom hela samhället och hotar dess funktion.

– Banker och andra finansiella institutioner får stora problem. Utlåningen bromsar in och det blir betydligt svårare och dyrare för både hushåll och företag att låna, även om de har god ekonomi – det som kallas en credit crunch. Samtidigt ser man ofta stora fall i bostads- och aktiepriser, och viktigast av allt sprider sig misstron i systemet, förklarar han.

Ekonomisk oro välter inte systemet

Till skillnad från en finanskris kännetecknas en ekonomisk kris – eller den oro vi upplever just nu – av större svängningar i räntor och aktiekurser. Det skapar osäkerhet, men de finansiella institutionerna fungerar fortfarande som vanligt. Det kan till exempel innebära att du behöver refinansiera ditt bolån till en något högre ränta eller betala mer varje månad.

– Det påverkar naturligtvis individen, men det är inget som får samhället att falla samman. Under ekonomisk oro handlar det inte om att utlåningen stannar av eller att misstron blir systemhotande, utan om begränsade effekter och tillfällig osäkerhet, säger Svend Erik Hougaard Jensen.

Så uppstår bubblor och kriser

Enligt professoren har vi blivit betydligt bättre på att reglera och styra ekonomin, utan att själva grunderna har förändrats. Nya innovationer gör att produktion och tjänster utvecklas och effektiviseras. Det skapar tillväxt och investeringar, samtidigt som den finansiella sektorn blir mer optimistisk och villig att låna ut pengar.

Den här processen pågår ofta under lång tid och leder till stigande priser – tills bubblor till slut spricker.

– Historiskt kan vi se att finanskriser ofta växer fram i perioder då allt går bra och få reagerar på riskerna. Optimismen driver investeringar och skuldsättning, och när något oväntat inträffar kan det utlösa en kris där hushåll, företag och stater har byggt upp för mycket skuld, säger Svend Erik Hougaard Jensen.

Skuggbanker och amerikansk skuld oroar

Han pekar särskilt på två risker. Den första är framväxten av så kallade skuggbanker, där privata aktörer erbjuder lån utanför det traditionella banksystemet, ofta på på villkor som är mer förmånliga än vad de skulle få från vanliga banker.

Enligt Internationella valutafonden (IMF) har denna typ av utlåning vuxit kraftigt de senaste åren. För tio år sedan uppgick den till cirka 500 miljarder dollar – i dag är den omkring 2 000 miljarder dollar.

– Utlåning utanför det reglerade systemet utgör en potentiell risk som vi måste vara medvetna om. Om till exempel inflationen stiger och räntorna följer efter kan låntagare få svårt att betala tillbaka på dessa lån, vilket i värsta fall kan leda till problem i hela sektorn, säger han.

Samtidigt har USA i dag en statsskuld på långt över 100 procent av BNP. Det är dåligt i sig, men vad som är värre är att skuldsiffran inte ger en fullständig bild av storleken på den finanspolitiska obalansen i USA, som uppstår när statens inkomster och utgifter inte hänger ihop på lång sikt. Enligt Svend Erik Hougaard Jensen räcker det inte att se på skulden isolerat. Bakom skulden ligger nämligen demografisk press – det som har utlovats att ge äldre i pensioner och tjänster kopplat till befolkningens åldrande. Det innebär att skillnaden mellan USA:s inkomster och utgifter, det vill säga den finanspolitiska obalansen, är långt större än den offentliga skulden, som redan är extremt hög.

– Frågan är om finansmarknaderna verkligen har tagit höjd för hur stor obalansen i den amerikanska ekonomin är, och om det kan utgöra ett hot mot det finansiella systemet. Det finns en oro för att USA skulle kunna hamna i en situation som liknar Greklands, säger han.

USA:s ekonomi kan bli ett globalt problem

En av dem som anser att situationen är allvarlig är hans kollega från Boston University, professor Laurence Kotlikoff. Han höll nyligen en alarmerande offentlig föreläsning på Copenhagen Business School om "USA:s extrema finanspolitiska insolvens och möjliga lösningar". Huvudpunkterna var att USA i praktiken är bankrutt och befinner sig i en sämre finanspolitisk situation än Italien. Enligt Kotlikoff är USA:s ekonomiska problem resultatet av en ekonomisk modell som i 70 år har baserats på att resurser överförs från yngre generationer till äldre generationer, samtidigt som man säger till unga människor att de senare kommer att kunna göra detsamma själva.

– Sedan andra världskriget har den omfattande omfördelningen mellan generationer bland annat kunnat ses i amerikanernas konsumtionsmönster över olika åldersgrupper. Omfördelningen kan också avläsas i den betydande nedgången i den amerikanska sparkvoten. Enligt Kotlikoff kräver situationen omfattande reformer av sjukvårdssystemet, socialförsäkringen, skattesystemet och utbildningen om USA ska undvika en djupare ekonomisk kris. Han ställer även frågan om detta kommer att räcka för att hålla landet borta från den ekonomiska avgrunden, säger Svend Erik Hougaard Jensen.

När dollarn är världens reservvaluta, och den amerikanska ekonomin är så djupt integrerad i det globala finansiella systemet, kan man befara att en eventuell amerikansk skuldkris kommer att sprida sig och drabba investerare och samhällen över hela världen. Men Svend Erik Hougaard Jensen är trots det försiktigt optimistisk.

– Vi måste ta utvecklingen i USA på allvar, eftersom den amerikanska ekonomin spelar en så avgörande roll globalt. Men samtidigt är vi mycket starkare idag än före finanskrisen. Regleringen är bättre, bankerna är starkare och medvetenheten om risker är större. Vi kommer inte att leva i en krisfri värld – men kriserna får inte samma genomslag som tidigare, säger Svend Erik Hougaard Jensen.