AI framstår på ytan som en amerikansk berättelse, men när världens största teknikföretag investerar miljarder i artificiell intelligens stannar pengarna inte bara i Silicon Valley. De flödar i stor omfattning vidare genom en lång värdekedja av chip, servrar, minneskomponenter, datacenter och elförsörjning. Och här spelar företag, särskilt i Taiwan och Sydkorea, en roll som är svår att bortse från.
– AI handlar inte bara om mjukvara. Artificiell intelligens kräver fysisk hårdvara, chip, datacenter och enorma mängder energi. En avgörande del av denna infrastruktur finns på marknader som Taiwan och Sydkorea, och det är en av de viktigaste tillväxthistorierna på tillväxtmarknader just nu, säger portföljförvaltarna Pierre-Henri Cloarec och Jakob Zierau från Nordea Asset Management.
AI-maskinrummet finns i Asien
Enligt Nordea Asset Management kontrollerar företag från dessa två länder tillsammans omkring 80–90 procent av den globala värdekedjan för AI-chip. Med andra ord är det i princip omöjligt att bygga den globala AI-infrastrukturen utan tillväxtmarknaderna.
– Artificiell intelligens kan verka abstrakt. Man skriver en fråga på sin skärm och får ett svar några sekunder senare. Men bakom svaret finns enorma mängder konkret, fysisk infrastruktur. När du till exempel ber en AI om ett recept aktiverar du servrar i datacenter som kan vara lika stora som tio fotbollsplaner. Det handlar om tusentals ton stål, koppar och mikrochip som arbetar tillsammans för att ge dig svaret, förklarar Pierre-Henri Cloarec och fortsätter:
– När investeringarna i AI växer finns det fortfarande ett behov av hårdvaran och allt det som produceras på tillväxtmarknaderna. På så sätt är AI-boomen ett tydligt exempel på hur mycket utvecklas och designas i väst, men produceras på tillväxtmarknaderna. Det ger tillväxtmarknaderna möjlighet att ta del av AI-boomen, även om investeringarna i första hand kommer från amerikanska teknikföretag.
Kina har gjort omfattande investeringar i förnybar energi, energilagring och utbyggnaden av landets elinfrastruktur
Förväntningarna har exploderat
Utvecklingen syns redan i förväntningarna på företagens vinster, och det mest anmärkningsvärda är inte bara att analytikerna förväntar sig hög tillväxt. Det är hur snabbt de har tvingats höja sina prognoser. I början av 2026 räknade analytikerna enligt Nordea Asset Management med en vinsttillväxt på omkring 40 procent inom IT-sektorn på tillväxtmarknaderna. I februari hade förväntningarna stigit till cirka 80 procent, därefter till 97 procent. Och i slutet av april låg de på omkring 140–150 procent.
Den stora frågan är naturligtvis om de explosivt stigande förväntningarna också kan ses hos de företag som ska leverera chip och hårdvara till AI-boomen. Därför försöker de två förvaltarna komma så nära värdekedjorna som möjligt. Pierre-Henri Cloarec har bland annat besökt Taiwan för att träffa företag och få en bild av orderböcker, efterfrågan och möjliga flaskhalsar, medan Jakob Zierau har gjort detsamma i Sydkorea.
– Besöken stärkte vår uppfattning om att efterfrågan på AI inte enbart drivs av förväntningar på aktiemarknaden, utan också märks tydligt hos företagen i värdekedjan, även om det fortfarande är svårt att bedöma hur stor efterfrågan i slutändan kan bli, säger han.
Och just den osäkerheten är viktig. Om efterfrågan fortsätter att överraska på uppsidan kan analytikernas vinstprognoser behöva höjas ytterligare. Samtidigt ökar riskerna ju högre förväntningarna redan har skruvats upp.
Kina står för den andra halvan av AI-historien
Svaret beror också på vad artificiell intelligens kan användas till, och här står Kina för den andra halvan av AI-berättelsen. För en sak är produktionen, en annan är användningen. Stora kinesiska teknikföretag som Alibaba och Tencent har enorma digitala plattformar och användarbaser där AI kan integreras i bland annat e-handel, molntjänster, betalningslösningar och underhållning. Det innebär att Kina inte bara producerar den fysiska tekniken, utan också har möjlighet att rulla ut AI till enorma mängder företag och konsumenter.
– Vissa av de kinesiska konsumentteknikbolagen når upp till en miljard människor. Det är en skala som är mycket svår att hitta någon annanstans, säger Jakob Zierau, som också pekar på att ytterligare en förbisedd kinesisk AI-historia finns gömd i våra eluttag.
Ju fler datacenter som byggs och ju mer datorkraft som tas i bruk, desto större blir behovet av el, energilagring och elnät som kan hantera belastningen. Därför kan det visa sig att det inte bara är chip, utan även elektricitet, som blir en bristvara i AI-kapplöpningen.
– Här kan Kina ha en fördel, eftersom landet har investerat kraftigt i förnybar energi, energilagring och utbyggnad av elinfrastrukturen. Om tillgången till riklig och stabil el blir en allt viktigare begränsning för AI-utvecklingen kan dessa investeringar få strategisk betydelse, bedömer han.
När du ber AI om ett recept aktiverar du servrar i datacenter som kan vara lika stora som tio fotbollsplaner. Det handlar om tusentals ton stål, koppar och mikrochip som arbetar tillsammans för att ge dig svaret.
Från chip till betong
Men pengarna kan röra sig ännu längre ut i ekonomin. Datacenter behöver inte bara chip och el, utan måste också byggas och kopplas samman med den nödvändiga infrastrukturen. Därför kan AI-investeringarna med tiden sprida sig till företag inom bland annat byggnation, energiinfrastruktur och fastigheter.
– Det kan handla om generatorer eller vindkraftverk, men också om betong till infrastrukturen eller fastighetsbolag som äger marken där datacentren ska byggas. Det finns många sätt som utvecklingen kan sprida sig på, säger Jakob Zierau.
AI-boomen kan därmed sprida sig som ringar på vattnet: från den amerikanska teknikjätten som investerar i datorkraft, till de asiatiska bolagen som producerar hårdvaran, och vidare ut till den fysiska infrastrukturen kring datacentren. Men även om tillväxttakten just nu är mycket hög på tillväxtmarknaderna betyder det inte att varje företag som kopplar sin verksamhet till AI automatiskt är en bra investering. När förväntningarna stiger följer aktiekurserna ofta med upp.
– Värderingarna har stigit markant, inte minst i Sydkorea. Det gör det ännu viktigare att skilja mellan de företag som faktiskt får del av tillväxten och de bolag där förväntningarna redan har sprungit före vinsterna. Men det ändrar inte det faktum att en avgörande del av motorn bakom artificiell intelligens finns på tillväxtmarknader, säger Pierre-Henri Cloarec.
