Rättvist pris på bananer leder till hållbarhet

FN:s globala mål nr 10: Minskad ojämlikhet inom och mellan länder

I en serie artikel sätter vi fokus på FN:s 17 globala hållbarhetsmål och lyfter fram bolag som vi anser arbetar med att främja dem.

De 26 rikaste personerna i världen äger lika mycket som de fattigaste 3,8 miljarderna*. Detta är bara ett exempel på världens enorma ojämlikheter som utvecklingsmål 10 handlar om.

Ska man lösa det här problemet måste man bland annat skapa stabila ekonomiska förutsättningar för bönder och arbetstagare i de fattigaste länderna, vilket också är idén bakom den välkända Fairtrade-märkningen.

- Att minska ojämlikheter är själva kärnan i Fairtrade. Vi arbetar för att utjämna ekonomiska skillnader genom att se till att bönderna får ett rättvist pris för sina produkter så att de kan bygga upp starka lokalsamhällen, säger Camilla Erika Lerberg, direktör för Fairtrades danska avdelning med kontor i Christianshavn.

Ett paket kaffe eller en bananklase med den lilla blå-gröna etiketten i inköpskorgen är ett bidrag till anständiga levnadsvillkor för bönderna i världens fattigaste länder. Och det är uppenbart något som konsumenterna tagit till sig. Under 2018 slog Fairtrade försäljningsrekord på över en miljard kronor i den danska detaljhandeln med en försäljningsökning på åtta procent från 2017. Och uppgången fortsätter, både i Danmark och i andra länder.

- Det är ju tacksamt för oss att konsumenterna har börjat bry sig mer om var varorna kommer ifrån, och hur de har producerats, och jag tror inte att kravet på transparens kommer att minska framöver, säger Camilla Erika Lerberg.

Marginalökning med 49 procent

Även om det kan verka oändligt långt från inköpsrundan i mataffären till kakaoodlarens arbetsvillkor i Elfenbenskusten främjar man hållbarhetsmål nummer 10 genom att handla Fairtrade-märkt. En omfattande studie från 2017, där över 500 oberoende undersökningar om Fairtrade ingick, visade att den prisstabilitet som systemet skapar, och den stabila inkomst som den leder till, är till stort gagn för bönderna. Ett exempel är bananmarknaden där Fairtrade, jämfört med konventionell handel, enligt studien hjälper odlarna att förbättra sina marginaler med runt 49 procent.

Behovet av ett ekonomiskt lyft för de fattigaste är enormt. För även om inkomstmöjligheterna enligt FN håller på att förbättras är fördelningen långt ifrån jämn. De rikaste tio procenten har en inkomst motsvarande 40 procent av den samlade globala inkomsten. De fattigaste tio procenten får mellan två och sju procent av kakan.

- När arbetarna på bananplantager i Columbia berättar hur de arbetar 10–12 timmar och ändå måste skicka barnen hungriga i säng, då blir det väldigt tydligt för mig vilka vi kan hjälpa, och hur stora klyftorna är, säger Camilla Erika Lerberg.

Omkring 70 procent av världens livsmedel skördas och odlas av småbönder och deras anställda i länder med utbredd fattigdom. En tryggad försörjning för bönderna sätter igång en kedja av hållbarhetseffekter, fortsätter Camilla Erika Lerberg. 

- Ser man till att odlarna får ett rättvist pris för sina bananer kan de leva ett anständigt liv och försörja sig själva och sina familjer. Det stärker människors oberoende och självkänsla, och det betyder också att man också får ett överskott så att man kan odla mer miljövänligt, skicka sina barn till skolan, skaffa sig större kunskap, osv. Steg för steg bygger man upp ett hållbart lokalsamhälle, säger Camilla Erika Lerberg.

Starkast tillsammans

Fairtrade-systemet bygger på idén om att enighet är styrka. Odlarna går ihop i kooperativ, kan leverera större partier och får därmed en starkare ställning gentemot inköparna. Utöver ett schysst pris på sina varor ser Fairtrade också till att odlarna tjänar extra pengar genom en premie som de själva bestämmer hur den ska användas. En del bygger en skola, andra en vårdcentral. Andra lägger pengarna på att förbättra odlingsmetoderna eller utbildning. Men initiativen måste ge ett lyft för lokalsamhället.

Hos Mount Meru Flowers i Tanzania har man satsat på vattenförsörjning med rent dricksvatten, skolgång för ortens barn och utbildning av de anställda. En av arbetstagarna på blomsterplantagen, Hamida Kilongo, säger apropå 1 maj om att vara en del av Fairtrade:

- Vi har en fackförening och lönen ska fastställas efter ett visst minimikrav, som nu är högre än regeringens. Vi får alltså bättre löner här än hos andra arbetsgivare. Vi får också en premie från Fairtrade som plantagen använder till olika projekt som skolor och räntefria lån till personer som inte har råd att låna hos banken på grund av de höga räntorna.

Jämställdhet är en annan effekt av Fairtrade. Camilla Erika Lerberg berättar om Awa Traoré Bamba – en kvinna från kooperativet CAYAT Cocoa i Elfenbenskusten.

- Hon började som receptionist och arbetade på två år upp sig till chef för över 3 000 medlemmar i kooperativet, bland annat tack vare en ledarutbildning vi har. Hon är en fantastiskt stark och inspirerande kvinna. De här människorna har massor av viljekraft och mod, och hon är ett exempel på hur snabbt det kan gå bara man får chansen.

Klimatet är huvudtema

Fairtrade gynnar även klimatet. Bönderna utbildas i hur de kan fortsätta odla trots ändrade väderförhållanden och få samma skörd utan giftiga kemikalier. Klimatfokus har alltid varit en del av Fairtrade, och utbildning av bönder i detta ämne är ännu ett exempel på hur en tryggad inkomst kan leda till att andra utvecklingsmål uppnås, säger Camilla Erika Lerberg.

- Allt hänger ju ihop. Om bönderna inte vet hur man odlar hållbart får vi inte heller något gjort åt klimatförändringen. För att skaffa sig dessa kunskaper behövs ett överskott, och det får de när de har en trygg ekonomisk grund att stå på, fortsätter Camilla Erika Lerberg. 

Vad bryr jag mig om de där exotiska länderna?

Fairtrade är beroende av positiva omdömen och av att konsumenterna fortsätter att tycka att de verkar för en viktig sak. Och även om hållbarhet generellt sett har stark medvind är det också många som slåss om konsumenternas välvilja, säger Camilla Erika Lerberg.

- Vi är glada för trenderna och utvecklingen av ett etiskt konsumentbeteende, men vi kan också märka att det kan vara svårt att tränga igenom bruset. Väldigt många pratar om hållbarhet och har program och strategier, men det är trångt i kommunikationssfären och vår sak är kanske inte lika enkel som andras, säger Camilla Erika Lerberg, och pekar på att odlare och anställda mer än 800 mil bort aldrig har varit något storsäljande koncept.

- Vad bryr jag mig om vad som händer så långt borta? Då kan det kännas mer konkret att köpa miljömärkta produkter till sina barn. De stora sammanhangen kan vara svåra att sälja in, säger Camilla Erika Lerberg 

Men de tunga problemen, som att skapa jämlikhet i världen genom att förbättra arbetsförhållandena för de fattigaste, måste få ta plats om vi ska uppnå förändring och de globala utvecklingsmålen, anser Camilla Erika Lerberg.

- Vi måste förhålla oss till vad som händer på andra sidan jordklotet och se helheten. För vi är alla en del i samma näringsväv.

*Exemplet är hämtat från den humanitära organisationen Oxfams rapport för 2019.

**Den senaste studien om Fairtrade – ”The impact of Fairtrade: A review of research evidence 2009-2015” – publicerades hösten 2017. Den har sammanställts av Overseas Development Institute (ODI) och är en omfattande litteraturstudie av Fairtrade under en 7-årsperiod.

Årsrapport 2018, Fairtrade Danmark

Den här artikeln ska inte betraktas som en köprekommendation från Nordea. Tala alltid med din placeringsrådgivare innan du köper värdepapper.