Hur bygger man en aktieportfölj för osäkra tillväxtmarknader?

Tillväxtmarknader kan reagera kraftigt på geopolitik och negativa nyheter. Därför försöker fondförvaltarna inte förutse nästa kris, utan i stället bygga en portfölj som klarar av osäkerhet. Det innebär bland annat AI i Asien, banker i Östeuropa och en dos av Warren Buffett-mentaliteten.  

Jakatta

Den amerikanske miljardären Warren Buffett, en av världens mest framgångsrika investerare, har aldrig gjort någon hemlighet av att han föredrar att sitta i sin hemstad Omaha i Nebraska och fatta investeringsbeslut, långt från Wall Street i New York. När marknaderna blir nervösa, börskurserna faller och lokala investerare reagerar på dagens negativa rubriker gör 2 000 kilometers avstånd det lättare att hålla fast vid det långsiktiga perspektivet utan att dras med i rykten och panik.

– Det är samma synsätt som vi har när vi investerar i tillväxtmarknader. De rymmer några av världens snabbast växande ekonomier och är en viktig del av den globala AI-värdekedjan. Men potentialen kommer inte utan risker, och därför kan ett visst avstånd vara en fördel, säger Jakob Zierau, fondförvaltare på Nordea Asset Management.

Jakob Zierau
Jakob Zierau är fondförvaltare hos Nordea Asset Management.

Lägg inte alla ägg i samma tillväxtkorg

Tillväxtmarknaderna spänner över ett brett spektrum, från Taiwan och Sydkorea till Kina och Indien samt Latinamerika, Östeuropa och Afrika. De är kända för att reagera kraftigt på allt från geopolitik och handelskonflikter till ränteförändringar och lokal politisk oro.

Därför försöker Jakob Zierau och hans kollega Pierre-Henri Cloarec inte bygga fondernas aktieportfölj utifrån en specifik prognos om var nästa kris kommer att uppstå. I stället fokuserar de på att se till att portföljens investeringar inte är beroende av att en enda tillväxthistoria fortsätter.

– Det viktigaste är att diversifiera portföljen så att investerarna inte blir alltför exponerade mot en specifik risk, sektor eller marknad, säger Pierre-Henri Cloarec.

Men det är lättare sagt än gjort. En portfölj kan innehålla många olika aktier som i praktiken är beroende av samma underliggande utveckling. För de båda förvaltarna handlar riskspridning därför inte bara om antalet bolag utan också om att hitta företag som tjänar pengar på olika sätt.

AI i ena änden, banker i den andra

Strategin kan beskrivas som en så kallad barbell-strategi eller viktstångsstrategi. I den ena änden finns några av de bolag som just nu uppvisar den högsta tillväxten: AI- och teknikföretag i Taiwan och Sydkorea som producerar chip, minnen och annan hårdvara som driver den globala AI-boomen. Men om hela portföljen byggdes kring den marknadstrenden skulle den också bli mycket sårbar om förväntningarna på AI-plötsligt förändrades. Därför finns något helt annat i den andra änden av viktstången. Där återfinns bland annat banker och finansiella bolag som ungerska OTP Bank och latinamerikanska Nubank, samt den polska e-handelsplattformen Allegro.

Gemensamt för dessa bolag är inte att de saknar tillväxt, utan att tillväxten drivs av andra faktorer. En digital bank som Nubank kan exempelvis växa i takt med att fler människor får tillgång till bankkonto, betalkort eller lån. Allegro gynnas samtidigt av den fortsatta tillväxten inom e-handel på tillväxtmarknaderna.

De är därmed inte beroende av att efterfrågan på AI-chip fortsätter att öka i samma takt.

AI skapar just nu enorm tillväxt och har stått för en stor del av marknadens avkastning. Men vi behöver också andra typer av investeringar som kan stabilisera portföljen och göra den mer motståndskraftig om AI-boomen skulle möta motvind, säger Pierre-Henri Cloarec.

Den stabiliserande delen av portföljen behöver dock inte innebära låg tillväxt. Pierre-Henri Cloarec pekar exempelvis på ökad tillgång till finansiella tjänster som en strukturell tillväxtfaktor på många tillväxtmarknader. I Mexiko har endast omkring 40 procent av befolkningen ett bankkonto. Det innebär att en stor del av befolkningen ännu saknar samma tillgång till betalkort, krediter och andra finansiella tjänster som är självklara i mer utvecklade ekonomier.

Pierre Henri Cloarec
Pierre-Henri Cloarec är fondförvaltare hos Nordea Asset Management.

När vinnarna blir dyrare

Barbell-strategin handlar därför inte om att välja mellan tillväxt och trygghet. Den handlar om att kombinera olika typer av tillväxt som inte nödvändigtvis utvecklas på samma sätt eller vid samma tidpunkt. Samtidigt är strategin inte statisk. När en del av marknaden stiger kraftigt förändras relationen mellan potential och risk.

Det är precis vad som har hänt efter de stora kursuppgångarna inom delar av den asiatiska tekniksektorn. Förvaltarna har därför tagit hem vinster i vissa IT-bolag och omfördelat en del av kapitalet till mer attraktivt värderade möjligheter i framför allt Latinamerika och Östeuropa, särskilt inom finans och e-handel.

– Det är en viktig del av riskhanteringen. Ett bra företag är inte nödvändigtvis en bra investering till vilket pris som helst. När en del av portföljen har genererat mycket hög avkastning kan det också vara där risken har ökat mest, säger Jakob Zierau.

Samtidigt innehåller portföljen kinesiska bolag inom energi- och elnätsinfrastruktur. Dessa investeringar är exponerade mot en tredje långsiktig trend: Kinas fortsatta utbyggnad av elnät, förnybar energi och energilagring. På så sätt står olika delar av portföljen på olika ben: AI, ökad tillgång till finansiella tjänster, e-handel och energiinfrastruktur. Det innebär att om en tillväxthistoria tappar fart är de övriga delarna av portföljen inte nödvändigtvis beroende av samma utveckling.

Av:
Sanne Opstrup Wedel