Det pågår en teknologisk revolution; en snabb och djupgående förändring av samhället som bland annat sker eftersom artificiell intelligens (AI) håller på att implementeras i vårt arbetsliv.
Intåget av chatbottar och andra generativa AI-verktyg har potential att skapa en massiv produktivitetsökning. Det kan stärka innovation, kundupplevelse och konkurrenskraft hos de nordiska företagen och organisationerna. Men för att AI ska vara värdeskapande måste företagen arbeta strategiskt med de nya verktygen.
– Även om två av tre nordiska organisationer förväntar sig att använda mer AI inom de nästa tre åren, är det bara 15 procent av organisationerna som har formulerat en strategi. Utan en strategi är det svårt att sätta en riktning, och därför uppmanar vi företag att koppla sina AI-insatser nära till strategi och mål i företaget, eftersom det kommer att ge en mycket större effekt, förklarar Bo Wiberg, teamledare vid Dansk Industri.
Lek med – och lär av AI
Dansk Industri står bakom en undersökning som visar att över hälften av nordiska organisationer, både privata och offentliga, använder AI: I Sverige 45 procent, i Finland är det 61 procent av företagen, i Norge är det 52 procent och i Danmark är det 48 procent.
Att använda AI har, sedan ChatGPT lanserades till den breda allmänheten, ofta varit synonymt med att generera text. Men under en längre period har AI också hjälpt företag med att generera och analysera stora datamängder för att stödja deras beslutsprocesser, produktion eller utveckling av produkter.
– Det finns olika sätt att använda AI, och det kommer att finnas olika svar på hur AI bäst skapar värde från organisation till organisation. Men vi uppmuntrar ett tillvägagångssätt där företagen börjar med att lansera verktyget, så hela organisationen får möjlighet att testa det och prova hur AI-verktygen passar till de olika uppgifter som finns i organisationen, säger Bo Wiberg och tillägger:
– Men därefter tycker vi också att det är viktigt att man analyserar var det ger bäst mening att börja och sedan väljer ut några konkreta uppgifter där man förväntar att AI kan stödja kvaliteten på uppgiftslösningen. Och sedan ska man träna, lära och träna igen, så hela organisationen också blir van vid teknologin, säger han.
Det mest sannolika är inte att medarbetarna förlorar sina jobb till AI, utan att de förlorar sina jobb till människor som har koll på och använder AI.
Barriärer för AI-värdeskapande
Det kan dock vara svårt och oöverskådligt att lista ut var man ska börja; särskilt om man är ett litet eller medelstort företag som har begränsade resurser eller inte tillräcklig budget för att systematisera AI-insatsen.
– Det ligger en uppgift i att kartlägga potentialen i det egna företaget, och där har ledningen ett stort ansvar. Brist på specifika digitala kompetenser är också ofta en barriär. Det är dock ett behov som fanns där redan tidigare, men som AI nu har förstärkt, berättar Bo Wiberg, som uppmanar företagen att satsa på ett brett kompetenslyft för att skörda den potential AI har när det gäller att optimera produkter och processer.
– Medarbetarna behöver inte kunna programmera. Men de ska kunna titta lite bakom AI-lösningarna och förstå hur de fungerar och kunna förhålla sig kritiskt till deras styrkor och svagheter. För det mest sannolika är inte att medarbetarna förlorar sina jobb till AI, utan att de förlorar sina jobb till människor som har koll på och använder AI, säger han.
AI ändrar organisationernas digitala kompetensbehov
- 35 procent av de nordiska organisationerna behöver konkreta digitala kompetenser bland sina medarbetare – särskilt för att bedöma när och hur man bäst använder AI.
- Det är särskilt medarbetare som kan knyta ihop digitala teknologier med nya produkter och affärskoncept, men som inte själva designar, utvecklar eller underhåller digitala lösningar, som företagen saknar.
- De nordiska organisationerna förväntar sig primärt att lösa sina digitala kompetensbehov via interna träningsprogram och utbildningar hos privata leverantörer. Endast 17 procent förväntar sig att anställa eller avskeda medarbetare för att stärka den digitala kompetensnivån i sin organisation.
Perspektiven är stora
Därför är det också viktigt att nordiska organisationer inte nöjer sig där, utan utnyttjar de nya teknologierna på ett etiskt och ansvarsfullt sätt, så Norden kan komma hela vägen upp i världstoppen.
– Det är glädjande att vi i Norden länge har legat i framkant när det gäller ett digitaliserat näringsliv och en lika digital offentlig sektor. Men vi får inte stanna där. Vi måste hela tiden fortsätta att vara nyfikna och innovativa, odla våra styrkepositioner och satsa massivt på kompetensutveckling. Självklart ute på arbetsplatserna, men också genom att bli ännu bättre på att få in digitala kompetenser i våra utbildningar, till exempel genom att göra teknologiförståelse till ett obligatoriskt ämne i grundskolan, säger Bo Wiberg och tillägger:
– Vi har redan en stark tradition för demokrati, gemenskap och tillit i Norden. Det finns potential att stärka datadriven innovation, genom att ge goda villkor för att dela data som kan stödja AI, så AI kan skapa värde och göra de nordiska samhällena bättre.
Materialet på dessa sidor är endast avsett som allmän produktinformation. Det ska inte ses som placeringsråd eller placeringsrekommendationer, och ska inte användas som underlag för placeringsbeslut.
