I Sverige har järnmalmsbrytning pågått i flera århundraden och var länge en grundpelare i landets ekonomi. Sverige var dessutom världens största kopparproducent under en lång period.
Även i Norge och Finland har man historiskt hämtat värdefulla råvaror ur marken.
Den gröna omställningen öppnar nya möjligheter för Norden inom detta område. De nordiska länderna har en generös alggrund som är jämförbar med den som finns i Kanada, USA, Australien och Sydafrika. Bland de mer än 30 kritiska råvaror som efterfrågas nu finns grafit, litium och kobolt för batterier, kisel för solceller och sällsynta jordartsmetaller för magneter i vindkraftverk och elbilar.
– I berggrunden i Sverige, Norge och Finland, som geografiskt kallas Fennoskandia, har vi allt vi behöver för den gröna omställningen, säger Håkan Lind. Han är seniorrådgivare och chef för programmet för hållbara mineraler på Nordic Innovation.
Nordic Innovation är en organisation under Nordiska ministerrådet som syftar till att göra Norden till en pionjär för hållbar tillväxt genom att stimulera nordiskt näringsliv till entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft.
En gemensam nordisk satsning
De nordiska ländernas regeringar och näringsliv har under de senaste åren blivit medvetna om att Norden har potential att förse hela Europa med en rad råvaror som är avgörande för skiftet från fossila bränslen till elektrifiering.
De nordiska näringsministrarna lanserade 2021 en gemensam satsning för att utveckla de kritiska metallerna och mineralerna. Regeringar, aktörer inom råvarusektorn och finanssektorn samt forskare har sedan dess haft utbyten om hur man kan påskynda processen.
Detta fokusskifte i Norden åtföljs av att EU har satt ett mål om att bli mer självförsörjande i Europa på området.
– EU producerar bara tre procent av många kritiska råvaror i världen och förbrukar mycket mer. Detta är inte idealiskt. Vi i Norden kan bidra till ökad självförsörjning, säger Håkan Lind.
Stort antal kritiska råvaror i Sverige
Men vilka kritiska råvaror finns då i berggrunden i Norden, och var finns förekomsterna? Det försökte Nordic Innovation - med hjälp av geologer - att svara på i en rapport 2021, som kommer att uppdateras senare i år.
I Sverige finns ett stort antal av de kritiska råvarorna i berggrunden. Det uppger Erik Jonsson, som är statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU).
– Det som har varit mest intressant på sistone är grafit och sällsynta jordartsmetaller. Det finns två framskridna projekt med god tillgänglighet i norra Sverige. Grafitprojektet handlar om en gruva med grafit avsedd för batteriproduktion. Projektet om sällsynta jordartsmetaller omfattar även fosfor och är kopplat till en pågående utvinning av järnmalm, säger Erik Jonsson.
Bolaget gjorde en preliminär bedömning att fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller troligen kan täcka en stor del av EU:s framtida egenproduktion av magneter på lång sikt. Det behövs dock fler undersökningar.
– Dessutom har vi kända förekomster i ganska väldefinierade geologiska termer av flera andra kritiska metaller och mineraler, bland annat litium, fosfor, tantal, volfram och vanadin, säger Erik Jonsson.
Grafit och titan i Norge
I Norge sker den viktigaste produktionen av grafit och titan i Europa. Dessutom finns det flera förekomster av de två råvarorna. Det uppger Henrik Schiellerup, som är geolog och chef för avdelningen för resurser och miljö på Norges geologiska undersökning (NGU).
– En av världens största titangruvor ligger i södra Norge. Här produceras fem procent av världens titanmineraler. Förra året öppnade en annan stor titangruva i västra Norge, och här utvinns ett titanmineral som är lämpligt för raffinering till metalliskt titan. När det gäller grafit ligger Europas viktigaste gruva med högkvalitativ grafit i norra Norge. Grafitinnehållet är högre här än i någon annan aktiv grafitgruva i världen, säger Henrik Schiellerup, som också framhäver en betydande norsk utvinning av kvarts för produktion av kisel.
Bland projekten i Norge finns det stort internationellt intresse för ett område i Telemark i södra Norge med sällsynta jordartsmetaller.
– Det är den största dokumenterade förekomsten av sällsynta jordartsmetaller i Europa utanför Grönland. Platsen ligger nära kusten - och nära en bearbetningsanläggning, säger Henrik Schiellerup. Han nämner också ett nytt projekt i sydvästra Norge om att utvinna fosfat, titan och vanadin.
Många förekomster på Grönland
Grönland har en geologi som representerar hela jordens historia, vilket har gett gynnsamma förutsättningar för bildandet av en rad viktiga råvaror. Däribland 25 av de 34 kritiska råvaror som EU har pekat ut.
Den, på många ställen, svårframkomliga terrängen och det hårda klimatet har hämmat undersökningar och särskilt utvinning. Visserligen är Grönland till övervägande del täckt av is, men den isfria ytan är lika stor som Sveriges yta, så potentialen är mycket stor.
Grönlands självstyre har gett villkorat tillstånd till utvinning av sällsynta jordartsmetaller från fjället Killavaat Alannguat, som också kallas Kringlerne. Fjället ligger i södra Grönland.
I närheten finns fjället Kuannersuit. Det har också uppskattade förekomster av sällsynta jordartsmetaller, men ett grönländskt förbud mot utveckling på platser där det också finns uran närvarande bromsar möjligheterna att gå vidare.
Förutom sällsynta jordartsmetaller har Grönland outnyttjade förekomster av bland annat grafit, titan, niob, platina, molybden och tantal.
Grönland ingick i november 2023 ett partnerskap med EU som ska stödja utvecklingen av hållbara projekt om kritiska råvaror, inklusive etableringen av nödvändig infrastruktur.
Avtalet ger båda parter möjlighet att främja handel och investeringar i kritiska råvaror.
Källa: GEUS i samarbete med Mineralresursmyndigheten under Grönlands självstyre.
Kobolt, nickel och litium i Finland
I Finland sker brytning av kobolt, fosfat och platinametaller som enda plats i Europa. 10 procent av all kobolt i världen raffineras i Finland. Det finns också betydande förekomster av koppar, fosfat och nickel. Dessutom har man påvisat en rad andra kritiska råvaror, bland annat litium, grafit, titan och sällsynta jordartsmetaller. Det uppger Bo Långbacka, seniorspecialist hos Finlands geologiska undersökning (GTK).
– Några av de viktigaste projekten ligger i norra Finland. På ett ställe utvinns nickel, kobolt och koppar, som är råmaterial till batteritillverkning. Det är den största produktionen av sitt slag i Europa. På ett annat ställe planerar man att utvinna koppar, nickel, platina, palladium och kobolt. Men här saknas bland annat miljögodkännande. Förekomsterna ligger i ett skyddat Natura 2000-område, vilket komplicerar processen, säger Bo Långbacka.
Han framhäver också ett område med flera gruvor i västra Finland, där fokus ligger på litium.
– Gruvdriften har börjat i en av gruvorna. En bearbetningsanläggning väntas vara klar under 2026, säger Bo Långbacka. Det blir den första produktionen av litium i Europa som är lämpligt för batterier.
Mycket stort beroende av Kina
Drivkraften i Europa och Norden att fokusera på kritiska råvaror kan förstås genom att kasta en blick på världskartan och den globala fördelningen.
Kina är för närvarande mycket dominerande och har stora utvecklade förekomster av en lång rad kritiska råvaror. När det gäller de helt centrala sällsynta jordartsmetallerna står Kina för cirka 60 procent av produktionen och 90 procent av raffineringen i världen.
Lägg därtill erfarenheten av försörjningsproblem generellt under coronapandemin och de skakningar som Rysslands invasion av Ukraina och USA:s handelspolitik under president Donald Trump har utsatt det etablerade internationella systemet för.
EU producerar bara tre procent av många kritiska råvaror i världen och konsumerar mycket mer. Detta är inte idealiskt. Vi i de nordiska länderna kan bidra till att uppnå större självförsörjning.
En rad särskilda nordiska fördelar
Utöver relativt stora förekomster i berggrunden pekar Håkan Lind från Nordic Innovation på en rad nordiska fördelar när det gäller utvecklingen av kritiska råvaror:
Det finns en stor utbredning av grön el för brytning och bearbetning, ett väl utbyggt elnät, en god transportinfrastruktur och kompetens inom bearbetning av metaller och mineraler.
En särskild insats för att minimera miljö- och klimatpåverkan i sektorn beskrivs av nordiska ministrar som något unikt nordiskt - väl medvetna om att gruvdrift oundvikligen är ett ingrepp.
– Norden ligger i framkant i världen när det gäller hållbar gruvdrift. Det finns stränga regler för vad företag får och inte får göra. Det finns många företag som har en väletablerad praxis för hållbarhet. Dessutom är hållbarhet ett bra försäljningsargument, säger Håkan Lind.
Investeringar kräver tålamod
Just den stränga miljöregleringen av gruvsektorn i Norden är samtidigt en av de stora utmaningarna när det gäller att öka hastigheten i utvinningen av kritiska råvaror. Det är inte ovanligt att det tar 5-10 år eller mer från det att en lovande förekomst påvisas till dess att utvinningen kan inledas, uppger Peter Munch-Madsen, som är senior innovationsrådgivare på Nordic Innovation.
– Det är klart att det finns boende nära en gruva som påverkas mer än resten av befolkningen. Och man måste se till att skydda lokalsamhällen, naturen och miljön. Men det är också viktigt att förstå att ökad självförsörjning i Norden och Europa är nödvändigt i det stora, geopolitiska perspektivet, säger Peter Munch-Madsen.
En annan stor utmaning handlar om att attrahera kapital till utvecklingen av råvarorna för den gröna omställningen. Det krävs stora summor för att göra de nödvändiga undersökningarna av berggrunden, och det kostar också mycket pengar och tid att förbereda en produktion. Det kan således gå väldigt många år innan investeringar ger en vinst.
Men på en lista från Fraser Institute ligger de nordiska länderna i den övre delen när det gäller platser där det är attraktivt att investera. Detta kanadensiska institut gör oberoende analyser av bland annat naturresurser.
Norden är världsledande inom hållbar gruvdrift. Det finns strikta regler för vad företag får och inte får göra. Det finns många företag som har väletablerade metoder för hållbarhet.
Nio nordiska projekt utpekade som strategiska
De nordiska ländernas insatser har en motsvarighet i EU:s strävanden, och här står EU:s lag från maj 2024 om kritiska råvaror centralt. EU har satt ett mål om ökad utvinning, bearbetning och återvinning i EU av mineraler och metaller som betraktas som kritiska, däribland sällsynta jordartsmetaller.
47 projekt om kritiska råvaror har utnämnts till strategiska, vilket gynnar dem när det gäller tillgång till finansiering och säkerställer kortare godkännandetider.
Sex av projekten finns i Finland, medan tre finns i Sverige. Det finns också utsikter för att projekt i Norge kommer med på listan.
– Vi försöker underlätta processer och skapa de bästa affärsförutsättningarna i de nordiska länderna för utvecklingen av kritiska råvaror. Vi försöker också optimera samarbetet mellan de nordiska länderna, inklusive hur vi kan bidra till att skapa hela värdekedjor på området, säger Peter Munch-Madsen från Nordic Innovation.
