Det amerikanska rymd- och teknikbolaget SpaceX, grundat av Elon Musk 2002, har som övergripande mål att möjliggöra liv på fler platser än jorden. Bolaget har gjort sig känt genom återanvändbara raketer i Falcon-serien, som kraftigt minskat uppskjutningskostnader, satellitinternettjänsten Starlink med miljontals användare globalt, samt utvecklingen av Starship – en raket som på sikt ska kunna transportera människor till både månen och Mars. Kombinationen av teknologiska genombrott och Musks visionära ledarskap har bidragit till att göra bolaget unikt i sin sektor.
En börsnotering utöver det vanliga
SpaceX IPO sticker ut på flera sätt. Enligt uppgifter som Reuters tagit del av är Elon Musks ersättningspaket delvis kopplat till bolagets Mars-ambitioner, snarare än traditionella finansiella mål. Om bolaget når extremt höga värderingsnivåer och samtidigt bidrar till en permanent bosättning på Mars kan Musk tilldelas ett stort antal röststarka aktier. Sådana incitamentsprogram, som även innefattar idéer om framtida datacenter i rymden för AI-beräkningar, är ovanliga och förstärker bilden av ett bolag där visionen väger tungt i investeringscaset.
Även prissättningen inför noteringen – där aktiekursen redan var satt till en hög nivå – understryker den exceptionella karaktären. Samtidigt innebär indexregler att det inte är hela bolagets värde som påverkar marknaden direkt, utan endast den del av aktierna som finns i fri handel (free float) och därmed inkluderas i index.
Vad händer i passivt förvaltade fonder?
En börsintroduktion innebär också att bolaget så småningom inkluderas i index. Ett nytt börsbolag inkluderas inte direkt till index utan det sker vid en senare tidpunkt när indexleverantörer beslutar att bolaget uppfyller kriterierna för inkludering. För passivt förvaltade fonder, som följer ett index där det nya börsbolaget inkluderats, innebär det vanligvis även att bolaget inkluderas i fondens portfölj.
Det finns dock viktiga undantag. Vissa passivt förvaltade fonder exkluderar de minsta bolagen, medan andra med särksilda hållbarhetskrav, kan välja bort bolag som inte uppfyller kriterier för exempelvis miljö, socialt ansvar eller bolagsstyrning. Därför är det inte givet att alla passiva fonder kommer att investera i SpaceX, trots dess storlek och marknadsintresse.
När stora bolag inkluderas i index kan det leda till betydande köpflöden från passiva fonder. Eftersom många fonder måste köpa aktien samtidigt kan efterfrågan driva upp priset, särskilt om tillgången på aktien är begränsad. Samtidigt sker inkludering i olika index vid olika tidpunkter, vilket dämpar effekten något.
Likviditet är en annan faktor. Om endast en mindre del av aktierna är tillgängliga för handel kan det vara svårt för fonder att bygga upp positioner effektivt. Dessutom tenderar nya megabolag snabbt få en relativt stor vikt i index, vilket ökar koncentrationsrisken och gör fonderna mer beroende av ett fåtal aktier. I samband med dessa omallokeringar uppstår även ökade transaktions- och administrativa kostnader.
Trots detta bedöms den direkta effekten på breda globala indexfonder vara begränsad vid den historiskt stora börsnoteringen av SpaceX, eftersom även stora bolag initialt utgör en relativt liten del av globala index. För fonder med fokus på den amerikanska marknaden kan påverkan bli något större, men fortsatt småskalig.
Innovation möter ESG-kritik
Parallellt med investeringsintresset är SpaceX också ett bolag som väcker ESG-debatt (ESG står för frågor kopplat till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning). Miljömässigt lyfts de återanvändbara raketerna ofta fram som ett teknologiskt genombrott som minskar avfall från rymduppskjutningar. Samtidigt har The New York Times rapporterat om oro kring utsläpp och påverkan på ekosystem vid uppskjutningsbaser.
Ur ett socialt perspektiv har det underliggande bolaget Starlink haft tydliga positiva effekter genom att möjliggöra internetuppkoppling i avlägsna områden och i krissituationer, vilket bland annat uppmärksammats av BBC News. Men vi har sett återkommande rapporter om farhågor kring arbetsmilj och företagskultur, samt oro över det inflytande som ett privat bolag kan få över kritisk infrastruktur.
Ytterligare kritik rör styrnings- och kontrollfrågor kopplade till AI-verktyg på några av de sociala plattformar som ingår i bolagsgruppen, inklusive brister i innehållsskydd och fall där chatboten Grok genererat djupt olämpligt eller skadligt material.
Bolagsstyrning framstår ofta som den mest utmanande delen av SpaceX:s ESG-profil. Som privat bolag har transparensen varit begränsad, och beslutsfattandet är starkt koncentrerat till Elon Musk – något som bland andra New Yorks finanscontroller Mark Levine riktar kritik mot.
Sammantaget belyser dessa händelser ESG-relaterade risker kopplade till styrning, innehållsmoderering och samhällspåverkan i Musks ledarskap. Det återstår att se om bolagets börsnotering kan sätta press på bolaget att öka transparensen samt räta ut frågetecknen kring bolagsstyrningens kvalitet.
En ny era av megabörsintroduktioner
SpaceX notering sker i ett bredare sammanhang där flera stora teknikbolag väntas gå till börsen under samma period, däribland OpenAI och Anthropic. Tillsammans ses dessa introduktioner som en av de mest betydelsefulla perioderna för kapitalmarknaden på senare år.
För investerare innebär det både nya möjligheter och nya risker. Möjligheten att investera i snabbväxande och innovativa bolag vägs mot utmaningar kopplade till värderingar, hållbarhet och marknadsdynamik. För passiva fonder blir frågan särskilt intressant: i vilken utsträckning ska de spegla marknaden – och när bör hållbarhetskrav väga tyngre än indexföljsamhet?
Så påverkas du som sparar i Nordeas fonder
Det är svårt att helt förutspå hur fondsparare i Nordeas fonder kommer att påverkas av de stora börsnoteringarna. Det vi vet är att om SpaceX, eller något av de andra kommande börsbolagen, tas upp i ett index som någon av våra passivt förvaltade fonder följer kommer bolaget, om det uppfyller våra hållbarhetskrav, även att ingå i fonden.
För aktivt förvaltade fonder gäller, precis som för övriga bolag, att fondens förvaltare kan välja att investera i bolaget om de anser att det har rätt potential och passar fondens investeringsprofil och hållbarhetskriterier.
SpaceX kommer inte att ingå i investeringsuniverset för Nordeas fonder som klassificeras enligt SFDR artikel 8 eller 9, eftersom graden av kontrovers och bolagsstyrningsrelaterade frågor bedöms vara för hög för fonder som marknadsförs som främjande av miljömässiga och/eller sociala egenskaper.
Bolaget kan förekomma i fonder enligt SFDR artikel 6, särskilt i passivt förvaltade fonder eller andra fonder som eftersträvar en begränsad avvikelse från sina jämförelseindex.
Läs också
Vår seniorstrateg Karl Larsson ger sin syn på börsnoteringen och hur den kan påverka fondsparare.
Till kommentarenInvesteringar innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder hittar du i fondernas faktablad och informationsbroschyrer. Du hittar dessa, samt hel- och halvårsrapporter, på nordea.se/fondinfo och på Nordeas bankkontor. Synpunkter och åsikter återspeglar de nuvarande ekonomiska marknadsförhållandena och kan komma att ändras. Hänvisningar till företag eller andra investeringar ska inte betraktas som köp- eller säljrekommendationer, utan är enbart inkluderade i illustrativt syfte.
