Robotkirurgi använder data och artificiell intelligens som drivkraft

Det amerikanska företaget Intuitive Surgical står bakom roboten da Vinci, som i många år har hjälpt kirurger världen över att operera med millimeterprecision. Nu handlar nästa tillväxtfas inte bara om robotarmar, utan också om data, mjukvara och artificiell intelligens. 

Intuitive Surgical-hovedkvarteret i Sunnyvale, Californien, USA - 10. juni 2023. Intuitive Surgical, Inc. er en amerikansk virksomhed, der udvikler, fremstiller og markedsfører robotprodukter.

När man tänker på hur läkare idag kan genomföra högteknologiska operationer med millimeterprecision är det nästan svårt att föreställa sig att kirurgi för bara några decennier sedan i princip gick ut på att kirurgen stod vid operationsbordet med händerna inne i patienten och kände sig fram.

När titthålskirurgin senare fick sitt genombrott blev ingreppen mindre påfrestande för patienterna. Samtidigt förlorade kirurgen en del av känslan för kroppen eftersom instrumenten blev längre och rörelserna mer indirekta.

En del av detta problem löstes med robotkirurgins intåg. Vid användning av robotkirurgi har kirurgen flyttat sig bort från patienten och sitter vid en konsol med handkontroller och en 3D-skärm, medan roboten omvandlar rörelserna till mer precisa instrumentrörelser.

Samtidigt har en ny paradox uppstått: Kirurgen kan se mer än någonsin tidigare, men känner mindre.

Precision och förståelse

Det är en utmaning som det amerikanska bolaget Intuitive Surgical nu försöker hantera. Företaget står bakom da Vinci-systemet, som idag är en av världens mest använda plattformar för robotassisterad kirurgi. Men medan den första utvecklingsfasen främst handlade om mekanik och precision, kretsar nästa fas allt mer kring data, mjukvara och artificiell intelligens.

Ett konkret exempel är den senaste generationen av roboten, da Vinci 5.

Tidigare generationer av robotkirurgi hade en grundläggande begränsning: Kirurgen kunde se patientens vävnad på skärmen men inte känna den fysiskt. Det kan liknas vid att försöka knyta ett skosnöre med tjocka handskar på sig. Det går, men det kräver mer kraft och man förlorar en del av fingertoppskänslan.

Med da Vinci 5 har Intuitive Surgical byggt in så kallad Force Feedback-teknik i sina robotar. Sensorer i instrumentspetsarna registrerar hur hårt instrumenten drar eller trycker mot vävnaden och skickar informationen tillbaka till kirurgens handkontroller – de reglage eller joysticks som kirurgen använder vid konsolen under operationen. Kirurgen får därmed inte bara en bild av operationsområdet, utan också en form av digital känsel.

Enligt Intuitive Surgical behövs fortfarande mer forskning för att kunna fastställa hur tekniken påverkar patienternas operationsresultat i praktiken. I företagets egna prekliniska studier minskade kirurgerna i genomsnitt den kraft som användes mot vävnaden med upp till 43 procent.

Det innebär inte att operationerna automatiskt blir lika mycket bättre. Tanken är i stället att mer information ska hjälpa kirurgen att arbeta mer kontrollerat och skonsamt. Det kan vara positivt för kirurgerna, som behöver använda mindre kraft och inte blir lika snabbt trötta. Samtidigt kan det gynna patienterna eftersom ett mer skonsamt och precist ingrepp ofta bidrar till en snabbare återhämtning.

Operationer genererar data

För investerare kan de nya verktygen vara minst lika intressanta som de är för sjukvården. Operationen är nämligen inte längre bara ett medicinskt ingrepp – den blir också till data. Systemen kan bland annat registrera hur lång tid olika moment i operationen tar, vilka instrument som används, hur mycket kraft som appliceras och hur kirurgen rör instrumenten.

Genom åren har da Vinci-plattformen samlat in data från miljontals operationer. Ambitionen är att den stora mängden data successivt ska användas för att förbättra utbildning, effektivitet och arbetsprocesser inom kirurgin.

Det kan jämföras med hur en pilot efter varje flygning får en rapport om precision, arbetsmoment och eventuella avvikelser. Precis som rapporten inte talar om exakt hur piloten ska flyga nästa gång är tanken inte heller att artificiell intelligens ska styra hur kirurgen opererar. Istället ska tekniken hjälpa till att identifiera mönster som annars skulle vara osynliga och därigenom bidra med värdefulla insikter som kan förbättra resultaten över tid.

Var kan värdet för aktieägarna komma ifrån?

Bolaget arbetar också med AI i andra produkter. Ett exempel är Ion-plattformen för robotassisterad bronkoskopi – en undersökning av luftvägar och lungor som används vid misstanke om lungcancer.

År 2025 lanserade Intuitive Surgical en mjukvaruuppdatering som kombinerar AI och avancerad bildteknik för att förbättra navigeringen vid lungbiopsier. Och det är här det blir särskilt intressant ur ett investerarperspektiv. Intuitive Surgical tjänar nämligen inte bara pengar när ett sjukhus köper en robot. När systemet väl är installerat följer löpande intäkter från instrument, serviceavtal, mjukvara och användningen av plattformen. Ju fler operationer som genomförs, desto större blir dessa återkommande intäkter.

Om data och analyser dessutom hjälper sjukhusen att utbilda kirurger, standardisera arbetsprocesser och använda sin kapacitet mer effektivt kan värdet av plattformen öka ytterligare. Och ju större värde sjukhusen upplever att de får, desto mindre attraktivt blir det att byta till en konkurrerande lösning. Samtidigt växer antalet sjukhus som redan använder Intuitive Surgicals system, och fler operationer innebär ökade löpande intäkter från instrument, service och mjukvara.

Men det finns också risker. Hälso- och sjukvårdsteknik är av naturliga skäl ett starkt reglerat område. Nya funktioner kräver omfattande dokumentation och myndighetsgodkännanden, samtidigt som sjukhusens budgetar och konkurrenssituationen kan påverka hur snabbt tekniken får genomslag.

Därför handlar Intuitive Surgical i första hand inte om robotar som ersätter läkare. Snarare är investeringscaset att bolaget försöker använda AI för att göra kirurgin mer lärande, mer datadriven och mer effektiv. Om det lyckas kan den största konkurrensfördelen visa sig vara något annat än själva robotarmen – nämligen all den kunskap som byggs upp kring den.

 

Av:
Sanne Opstrup Wedel