Sverige är fullt av bra företag – men alla är inte bra aktier

För 99 år sedan, den 14 april 1927, rullade den allra första Volvo-bilen – en ÖV4 med smeknamnet Jakob – ut från fabriken i Göteborg.

Den skapades av företagets försäljningschef Assar Gabrielsson och ingenjören Gustaf Larson, som delade visionen att bygga en bil som kunde klara det hårda svenska klimatet och de ojämna vägarna. Med omkring 6 miljoner invånare i Sverige vid den tiden var det långt ifrån självklart att Volvo skulle etablera sig som en av historiens starkaste och mest ikoniska biltillverkare.

Men förmågan att bygga globala företag från en mycket liten hemmamarknad är just en av de strukturella styrkor som kännetecknar Sverige, förklarar Henrik Christiansson, portföljförvaltare på Nordea Asset Management.

– Sverige är en liten och öppen ekonomi, men har skapat ett mycket stort – faktiskt oproportionerligt stort – antal globalt konkurrenskraftiga företag. Aktiemarknaden domineras av industribolag, men här finns också finans- och investmentbolag, områden där svenska företag under årtionden byggt upp verkliga konkurrensfördelar. Dessutom har Sverige en ganska unik ägarstruktur med starka familjeägare och stiftelser, vilket bidrar till att företagsledningar tänker mer långsiktigt – i år snarare än kvartal. Kombinationen av global räckvidd, långsiktigt ägande och den disciplin som följer med det gör enligt mig marknaden mycket intressant för långsiktiga investerare.

Pris är vad du betalar – värde är vad du får

Henrik Christiansson har på många sätt en något ovanlig bakgrund. Han började på företagssidan, arbetade därefter med aktieanalys och senare på investerarsidan.

– Jag har arbetat med både aktie- och kreditanalyser och även varit verksam inom hedgefondsvärlden, där vi handlade med båda delarna. Och jag brukar säga: Ett bra bolag är inte nödvändigtvis en bra aktie – och tvärtom, betonar han.

Det finns nämligen många bra företag i Sverige. Men när man investerar handlar det i slutändan också om vilket pris man betalar.

– Pris är vad du betalar. Värde är vad du får. För mig handlar analys därför om att förstå sambandet mellan företagets kvalitet, marknadens förväntningar och värderingen. Den svenska marknaden kan faktiskt vara mycket lönsam om man gör sin hemläxa ordentligt – eller hittar situationer där aktiekursen tillfälligt har tappat kopplingen till den underliggande verkligheten. Då kan tålamod och ett långsiktigt perspektiv löna sig, säger Henrik Christiansson, som upplever att många underskattar hur internationell den svenska marknaden faktiskt är.

– Folk ser ett svenskt namn och tänker på svensk ekonomi. Men många av bolagen är globala företag med en lokal börsnotering, säger han.

Den svenska marknaden är mer global än många tror

Det beror på att den svenska marknaden både är en industrimarknad, en tillväxtmarknad och en exportdriven marknad.

– Du har en industriell bas som grund: ingenjörsbolag och företag med globala marknadspositioner inom olika nischområden. Men inom den strukturen finns också starka tillväxtinslag. Många av de stora industribolagen har i dag återkommande intäkter från mjukvara och tjänster. Och eftersom svensk ekonomi och svensk konsumtion bara står för en liten del av företagens totala omsättning får man i praktiken tillgång till global vinsttillväxt, trots att företagen är börsnoterade lokalt, förklarar han.

Det innebär också att utvecklingen i exempelvis USA, Tyskland eller Asien ofta har större betydelse för företagens resultat än utvecklingen i den svenska ekonomin. En investering i Sverige handlar därför i hög grad om att få exponering mot globala bolag med starka internationella marknadspositioner – inte enbart om förväntningarna på svensk tillväxt.

Henrik Christiansson påpekar också att en viktig del av förklaringen finns i Sveriges industriella ekosystem. Under årtionden har landet byggt upp starka miljöer inom ingenjörsvetenskap, tillverkning och tekniska utbildningar. Dessutom har ett stort antal specialiserade underleverantörer bidragit till att skapa ett näringsliv där företag lättare kan växa internationellt.

– Många talar om sektorer och konjunkturer, men mindre om företagens kvalitet. Och över tid är det ofta kvalitet, kapitalallokering och ledarskap som gör den största skillnaden, förklarar han.

Kvalitet är mer än konjunkturer

Enligt Henrik Christiansson är det därför också en missuppfattning när den svenska marknaden ibland behandlas som ett rent konjunkturspel – något som över- eller underviktas beroende på de ekonomiska utsikterna.

– Det som saknas i den analysen är kvalitetsdimensionen. Många svenska företag har strukturella konkurrensfördelar. De har marknadspositioner som är svåra att kopiera. Ändå ser man dem ibland som enkla handelsobjekt snarare än som företag som kan skapa värde under mycket lång tid, säger han och tillägger:

– En annan missuppfattning är att många tror att de stora svenska bolagen är så genomlysta av analytiker att det inte längre finns någon informationsfördel att hämta. Men både analytiker och marknaden kan fortfarande bedöma utvecklingen fel. Därför kan det även på en välbevakad marknad finnas möjligheter att skapa insikter och hitta värde.

Henrik Christiansson försöker därför inte fokusera alltför mycket på makroekonomiska scenarier, utan letar i stället efter företag som kan hantera olika typer av omvärldsförändringar.

– Men det finns förstås vissa faktorer som spelar stor roll. Räntorna är viktiga. Svenska företag är generellt ganska känsliga för den globala ekonomin eftersom en så stor del av deras verksamhet finns utanför Sverige. Dessutom har geopolitiken blivit viktigare, eftersom handelsrelationer, leveranskedjor och global osäkerhet påverkar företagen. Det intressanta är att högkvalitativa företag ofta är bättre på att hantera sådana utmaningar än genomsnittet. Därför handlar det mindre om att försöka förutspå nästa kris och mer om att förstå vilka företag som är tillräckligt robusta för att navigera genom den, säger han.

Kan Sverige fortsätta att skapa globala vinnare?

När Henrik Christiansson blickar fem år framåt blir det särskilt intressant att följa hur artificiell intelligens och ny teknik kommer att förändra företagen – inte bara teknikbolagen, utan även industrin i ett bredare perspektiv. Samtidigt blir förmågan att investera disciplinerat genom perioder av osäkerhet en allt viktigare konkurrensfördel.

Den stora frågan är därför om Sverige kan fortsätta att skapa nya globala marknadsledare. Historien talar för det, men enligt Henrik Christiansson är det ingen självklarhet. Och därmed är vi tillbaka vid hans grundläggande poäng, som också präglar hans investeringsfilosofi:

– Ett bra bolag är inte nödvändigtvis en bra aktie – och tvärtom. Sverige har en ovanligt hög koncentration av kvalitetsbolag, men avkastningen beror fortfarande på vilket pris man betalar för dem. Att investera handlar därför inte bara om att hitta bra företag, utan om att förstå skillnaden mellan kvalitet och pris. Det är där analysen och aktieurvalet börjar. Därför menar jag att den svenska marknaden fortfarande belönar investerare som är tålmodiga och tänker långsiktigt.