Norden har vind, vatten och kunskap nog för att leda en säker, grön omställning

Den 26 september 2022 började havet i Östersjön utanför Bornholm och Sverige att bubbla våldsamt.

Det visade sig att det fanns hål i de stora naturgasledningarna Nord Stream 1 och 2, som under många år har skickat gas från Ryssland ut i Europa genom Tyskland. Hålen karakteriserades senare som planerat sabotage, bland annat i dokumentärserien "Skyggekrigen". Den visar hur länder som Ryssland, enligt experter och underrättelsekällor, använder flottfartyg, ubåtar och undervattensdrönare samt civila forskningsfartyg, fraktfartyg och fisketrålare som led i förberedelsen av sabotage mot kablar för internet, ström, gas och annan kritisk infrastruktur. När kritisk energiinfrastruktur har blivit ett krigsmål väcker det naturligtvis oro för om vårt system är tillräckligt robust.

– Lyckligtvis har Norden en särskild möjlighet att visa vägen mot ett både grönt och säkert energisystem, säger Andrea Stengel.

Hon är senior rådgivare med specialitet inom elmarknaden vid Nordisk Energiforskning; en institution under Nordiska Ministerrådet, som koordinerar forskning inom energiområdet i de nordiska länderna och ger forskningsbaserad rådgivning till de nordiska politikerna.

Oberoende av kol, olja och gas

Det nordiska energisystemet är nämligen det mest sammankopplade i världen, och ländernas olika "energimix" kompletterar varandra så väl att vi står starka när vi samarbetar.

Danmark satsar mycket på sol och vind, men på dagar när det inte blåser eller solen inte skiner behöver Danmark kapacitet från sina grannar för att kunna leverera ström till danskarna. Här kan Norge komma till hjälp, eftersom Norge har ett unikt elsystem som består av nästan 100 procent förnybar energiproduktion från en massa vattenkraft som kan regleras – till skillnad från sol och vind, som vi inte själva har kontroll över. Vattnet ligger nämligen samlat i stora sjöar, där norrmännen alltid kan hämta vatten, så att det även kan produceras el när älven är frusen på vintern eller har lägre vattenstånd på sommaren.

– Danmark och resten av Norden har utväxlat elektricitet i årtionden. Under torra år med endast lite nederbörd i Norge exporterar Danmark till Norge och omvänt under våta år, där Danmark drar nytta av billig elektricitet från Norge. Vattenkraftproduktionen kan variera med upp till 40 procent mellan våta och torra år, medan den danska produktionen är relativt stabil på årsbasis, förklarar Andrea Stengel och tillägger:

– På det sättet hjälper vi varandra i Norden – både med att säkra tillräckligt med energi och kapacitet över gränserna. De norska vattenkraftsdammarna används både för reglering av kapacitet per timme och för lagring av vatten, det vill säga energi, från våren och sommaren, när smältvattnet fyller dem, till vintern när elförbrukningen är högst.

Innovativt nordisk samarbete

Dessutom finns många andra goda exempel på nordiskt samarbete inom klimat och säkerhet. I Danmark har de till exempel Klimatalliansen; ett partnerskap mellan KL och Realdania, som stödjer regioner och kommuner i deras arbete med att omsätta klimathandlingsplaner och klimatarbete till effektiv klimathandling.

– Det stora fokuset på lokalt stöd i kommunerna ger större chans att få hela befolkningen involverad, vilket är mycket viktigt för att skapa förståelse för varför naturingrepp och ökade energipriser kan vara nödvändiga i den gröna omställningen, samt för hur man som konsument kan spara eller anpassa sig till en mer flexibel konsumtion i takt med utbudet, säger Andrea Stengel, som också nämner havsvindsprojekt som Kriegers Flak, som är den första havsvindsparken som är ansluten till två länder. Med kablar till både Danmark och Tyskland kan parken skicka ström både söderut och norrut beroende på marknad och efterfrågan.

I Norge finns marknadsplattformen Euroflex, som erbjuder flexibel handel med ström, där elförbrukning och -produktion kan anpassas så att kapaciteten i nätet utnyttjas mer effektivt. Det betyder att kunder, producenter och andra aktörer kan ändra när, var och hur mycket ström de använder eller levererar, baserat på tillgänglighet, behov och ekonomiska incitament.

– Målet med flexibiliteten är att minska belastningen på elnätet under perioder med hög efterfrågan, så att vi till exempel laddar våra elbilar mitt på dagen när solen skiner, eller på natten när förbrukningen är låg, istället för när vi kommer hem från jobbet, där förbrukningen och därmed priserna är höga. Det ökar säkerheten, eftersom nätet inte belastas så hårt som det sker när alla ska använda ström samtidigt, berättar Andrea Stengel.

Även andra delar av energisektorn bidrar med flexibilitet. I Finland finns värmelagringsprojektet Varanto - The Cavern Thermal Energy Storage, som kan lagra energi i form av värme som kan levereras till det befintliga fjärrvärmesystemet. Och i Sverige har vi Stegra Boden, världens första gröna stålverk, som har förändrat sättet man sedan järnåldern har producerat stål från järnmalm på, så att vi idag kan använda väte istället för kol, vilket minskar klimatbelastningen betydligt.

Power-to-X har stor nordisk potential

När det gäller väte har Norden stor potential att producera Power-to-X (PtX) på grund av stora mängder överskottsvind- och vattenkraft, som är essentiellt för PtX-processen, där elektricitet omvandlas till andra energibärare som till exempel väte.

– Hos Nordisk Energiforskning finansierar vi ett stort forskningsprojekt som analyserar möjligheten att bygga ett nordiskt transportnätverk för väte. Det kommer att underlätta de nordiska ländernas export av väte, samtidigt som det minskar importen av gas och olja. Det kommer att bidra till ett mer grönt och mer säkert nordiskt energisystem, säger Andrea Stengel.

Allt detta kräver dock i hög grad acceptans från de nordiska befolkningarna, som ska förstå varför ny energiinfrastruktur är nödvändig och kan medföra naturingrepp (som uppförande av vindkraftverk) – eller acceptera högre elpriser under vissa perioder i utbyte mot en grönare och säkrare värld.

– Oavsett hur vi vänder och vrider på det utgör energisäkerhet ett väsentligt fundament för vårt samhälle. I grund och botten för att vi ska kunna överleva och ha en normal vardag, men också för att säkra ekonomisk tillväxt och oberoende i Norden. Här är förnybar energi och väte goda exempel på hur innovativa teknologier kan vara tillväxtmöjligheter för hela Norden. Så även om det är beklagligt med oro i världen är det betryggande att vi har en god utgångspunkt för att lösa potentiella utmaningar. Vi har de förnybara energiresurserna, och vi har en lång tradition av samarbete mellan de nordiska länderna, där vi litar på varandra och kompletterar varandra väl, fastslår Andrea Stengel.